Business Intelligence and Analytics Systems for Decision Support 10th Edition Sharda Solutions Manual

Business Intelligence and Analytics Systems for
Decision Support 10th Edition Sharda Solutions
Manual install download
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-and-
analytics-systems-for-decision-support-10th-edition-sharda-
solutions-manual/
Download more testbank from https://testbankfan.com

We believe these products will be a great fit for you. Click
the link to download now, or visit testbankfan.com
to discover even more!
Business Intelligence and Analytics Systems for
Decision Support 10th Edition Sharda Test Bank
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-and-
analytics-systems-for-decision-support-10th-edition-sharda-test-
bank/
Decision Support and Business Intelligence Systems 9th
Edition Turban Test Bank
https://testbankfan.com/product/decision-support-and-business-
intelligence-systems-9th-edition-turban-test-bank/
Business Intelligence A Managerial Perspective On
Analytics 3rd Edition Sharda Solutions Manual
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-a-
managerial-perspective-on-analytics-3rd-edition-sharda-solutions-
manual/
Business Intelligence Analytics and Data Science A
Managerial Perspective 4th Edition Sharda Solutions
Manual
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-analytics-
and-data-science-a-managerial-perspective-4th-edition-sharda-
solutions-manual/

Business Intelligence A Managerial Perspective On
Analytics 3rd Edition Sharda Test Bank
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-a-
managerial-perspective-on-analytics-3rd-edition-sharda-test-bank/
Business Intelligence A Managerial Perspective On
Analytics 2nd Edition Sharda Test Bank
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-a-
managerial-perspective-on-analytics-2nd-edition-sharda-test-bank/
Business Intelligence Analytics and Data Science A
Managerial Perspective 4th Edition Sharda Test Bank
https://testbankfan.com/product/business-intelligence-analytics-
and-data-science-a-managerial-perspective-4th-edition-sharda-
test-bank/
VBA for Modelers Developing Decision Support Systems
4th Edition Albright Solutions Manual
https://testbankfan.com/product/vba-for-modelers-developing-
decision-support-systems-4th-edition-albright-solutions-manual/
VBA for Modelers Developing Decision Support Systems
with Microsoft Office Excel 5th Edition AlBright
Solutions Manual
https://testbankfan.com/product/vba-for-modelers-developing-
decision-support-systems-with-microsoft-office-excel-5th-edition-
albright-solutions-manual/

1
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.

Chapter 8:
Web Analytics, Web Mining, and
Social Analytics

Learning Objectives for Chapter 8
1. Define Web mining and understand its taxonomy and its application areas
2. Differentiate between Web content mining and Web structure mining
3. Understand the internals of Web search engines
4. Learn the details about search engine optimization
5. Define Web usage mining and learn its business application
6. Describe the Web analytics maturity model and its use cases
7. Understand social networks and social analytics and their practical applications
8. Define social network analysis and become familiar with its application areas
9. Understand social media analytics and its use for better customer engagement

CHAPTER OVERVIEW

This chapter is all about Web mining and its application areas. As you will see,
Web mining is one of the fastest growing technologies in business intelligence
and business analytics. Under the umbrella of Web mining, in this chapter, we
will cover Web analytics, search engines, social analytics and their enabling methods,
algorithms, and technologies.

CHAPTER OUTLINE

8.1 OPENING VIGNETTE: SECURITY FIRST INSURANCE DEEPENS
CONNECTION WITH POLICYHOLDERS
 Questions for the Opening Vignette
A. WHAT WE CAN LEARN FROM THIS VIGNETTE

8.2 WEB MINING OVERVIEW
 Section 8.2 Review Questions

8.3 WEB CONTENT AND WEB STRUCTURE MINING
⧫ Application Case 8.1: Identifying Extremist Groups with
Web Link and Content Analysis
 Section 8.3 Review Questions

2
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
8.4 SEARCH ENGINES
A. ANATOMY OF A SEARCH ENGINE
B. 1. DEVELOPMENT CYCLE
C. WEB CRAWLER
D. DOCUMENT INDEXER
1. Step 1: Preprocessing the Documents
2. Step 2: Parsing the Documents
3. Step 3: Creating the Term-by-Document Matrix
E. 2. RESPONSE CYCLE
F. QUERY ANALYZER
G. DOCUMENT MATCHER/RANKER
⧫ Technology Insights 8.1: PageRank Algorithm
H. HOW DOES GOOGLE DO IT?
⧫ Application Case 8.2: IGN Increases Search Traffic by
1500 Percent
 Section 8.4 Review Questions

8.5 SEARCH ENGINE OPTIMIZATION
⧫ Technology Insights 8.2: Top 15 Most Popular Search
Engines (March 2013)
A. METHODS FOR SEARCH ENGINE OPTIMIZATION
⧫ Application Case 8.3: Understanding Why Customers
Abandon Shopping Carts Results in $10 Million Sales
Increase
 Section 8.5 Review Questions

8.6 WEB USAGE MINING (WEB ANALYTICS)
A. WEB ANALYTICS TECHNOLOGIES
⧫ Application Case 8.4: Allegro Boosts Online Click-Thru
Rates by 500 Percent with Web Analysis
B. WEB ANALYTICS METRICS
C. WEBSITE USABILITY
D. TRAFFIC SOURCES
E. VISITOR PROFILES
F. CONVERSION STATISTICS
 Section 8.6 Review Questions

8.7 WEB ANALYTICS MATURITY MODEL AND WEB ANALYTICS TOOLS
A. WEB ANALYTICS TOOLS
1. Google Web Analytics (Google.com/Analytics)
2. Yahoo! Web Analytics (Web.Analytics.Yahoo.com)
3. Open Web Analytics (Openwebanalytics.com)
4. Piwik (Piwik.erg)
5. FireStat (FireStats.cc)
6. Site Meter (Sitemeter.com)
7. Woopra (Woopra.com)

3
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
8. Awstats (Awstats.org)
9. Snoop (Reinvigorate.net)
10. Mochibot (Mochibot.com)
B. PUTTING IT ALL TOGETHER—A WEBSITE OPTIMIZATION
ECOSYSTEM
C. A FRAMEWORK FOR VOICE OF THE CUSTOMER STRATEGY
 Section 8.7 Review Questions

8.8 SOCIAL ANALYTICS AND SOCIAL NETWORK ANALYSIS
A. SOCIAL NETWORK ANALYSIS
1. Communication Networks
2. Community Networks
3. Criminal Networks
4. Innovation Networks
B. SOCIAL NETWORK ANALYSIS METRICS
⧫ Application Case 8.5: Social Network Analysis Helps
Telecommunication Firms
C. CONNECTIONS
D. DISTRIBUTIONS
E. SEGMENTATION
 Section 8.8 Review Questions

8.9 SOCIAL MEDIA DEFINITIONS AND CONCEPTS
A. HOW DO PEOPLE USE SOCIAL MEDIA?
⧫ Application Case 8.6: Measuring the Impact of Social
Media at Lollapalooza
 Section 8.9 Review Questions

8.10 SOCIAL MEDIA ANALYTICS
A. MEASURING THE SOCIAL MEDIA IMPACT
B. BEST PRACTICES IN SOCIAL MEDIA ANALYTICS
1. Think of Measurement as a Guidance System, Not a Rating
System
2. Track the Elusive Sentiment
3. Continuously Improve the Accuracy of Text Analysis
4. Look at the Ripple Effect
5. Look Beyond the Brand
6. Identify Your Most Powerful Influencers
7. Look Closely at the Accuracy of Your Analytic Tool
8. Incorporate Social Media Intelligence into Planning
⧫ Application Case 8.7: eHarmony Uses Social Media to
Help Take the Mystery out of Online Dating
C. SOCIAL MEDIA ANALYTICS TOOLS AND VENDORS
1. Attensity360
2. Radian 6/Salesforce Cloud
3. Sysomos

4
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
4. Collective Intellect
5. Webtrends
6. Crimson Hexagon
7. Converseon
8. Spiral16
9. BuzzLogic
10. SproutSocial
 Section 8.10 Review Questions

Chapter Highlights
Key Terms
Questions for Discussion
Exercises
Teradata University Network (TUN) and Other Hands-on Exercises
Team Assignments and Role-Playing Projects
Internet Exercises
⧫ End of Chapter Application Case: Keeping Students on
Track with Web and Predictive Analytics
 Questions for the Case
References

TEACHING TIPS/ADDITIONAL INFORMATION        

Web analytics and mining, along with social network analysis and social media
analytics, are topics that students find especially interesting. They can relate to the
impact of social media in their lives, and are very tuned in to the Internet as a
social community. The opening vignette discusses Security First, an insurance
company that uses Web mining and social media analytics to assist with
processing huge volumes of claims and communications on social media during a
hurricane.

The chapter gives a comprehensive overview of how search engines work and the
methods used for ranking pages in response to user queries as well as the methods
for search engine optimization. Students will enjoy learning about social analytics
and social network analysis, and can relate it to other classes they may have taken
in social sciences.

ANSWERS TO END OF SECTION REVIEW QUESTIONS      

Section 8.1 Review Questions

1. What does Security First do?

5
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
Security First Insurance is one of the largest homeowners’ insurance companies in
Florida. Headquartered in Ormond Beach, it employs more than 80 insurance
professionals to serve its nearly 190,000 customers. Security First is one of a few
Florida homeowners’ insurance companies that has the financial strength to
withstand multiple natural disasters.

2. What were the main challenges Security First was facing?

During a typical month, Security First processes 700 claims. However, in the
aftermath of a hurricane, that number can swell to tens of thousands within days.
It was a challenge for the company to quickly scale up to handle the influx of
customers trying to file post-storm insurance claims, via phone, email, Facebook,
or Twitter.

3. What was the solution approach? What types of analytics were integrated in the
solution?

Security First contacted IBM Business Partner Integritie for help with harnessing
social media to improve the customer experience. Integritie configured a solution
called Social Media Capture built on key IBM Enterprise Content Management
and Content Analytics tools. The Integritie solution offers four critical capabilities
for managing social media platforms: capture, control, compliance, and
communication.

4. Based on what you learn from the vignette, what do you think are the
relationships between Web analytics, text mining, and sentiment analysis?

As we learned in Chapter 7, sentiment analysis can be thought of as a specialized
form of text mining, geared specifically at feeling, opinion, and judgment. Web
analytics is a broad area including Web content, structure, and usage mining,
including both text mining and social network analysis. Much of Web analytics
involves social media analysis.

5. What were the results Security First obtained? Were any surprising benefits
realized?

The text analysis capabilities provided in the IBM software help Security First
filter inappropriate incoming communications and audit outbound
communications, avoiding potential issues with message content. This ensured
compliance with industry regulations and Security First policies. Security First
had the confidence to expand its use of social media. Because compliance is
covered, the company can focus on additional opportunities for direct dialog with
customers. Before this solution, Security First filtered customer communications
through agents. Now it can reach out to customers directly and proactively as a
company.

6
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.

Section 8.2 Review Questions

1. What are some of the main challenges the Web poses for knowledge discovery?

• The Web is too big for effective data mining.
• The Web is too complex.
• The Web is too dynamic.
• The Web is not specific to a domain.
• The Web has everything.

2. What is Web mining? How does it differ from regular data mining or text mining?

Web mining is the discovery and analysis of interesting and useful information
from the Web and about the Web, usually through Web-based tools. Text mining
is less structured because it’s based on words instead of numeric data.

3. What are the three main areas of Web mining?

The three main areas of Web mining are Web content mining, Web structure
mining, and Web usage (or activity) mining.

4. Identify three application areas for Web mining (at the bottom of Figure 8.1).
Based on your own experiences, comment on their use cases in business settings.

(Since there are several application areas, this answer will vary for different
students. Following is one possible answer.)

Three possible application areas for Web mining include sentiment analysis,
clickstream analysis, and customer analytics. Clickstream analysis helps to better
understand user behavior on a website. Sentiment analysis helps us understand the
opinions and affective state of users on a system. Customer analytics helps to
provide solutions for sales, service, marketing, and product teams, and optimize
the customer life cycles. The use cases for these applications center on user
experience, and primarily affect customer service and customer relationship
management functions of an organization.

Section 8.3 Review Questions

1. What is Web content mining? How can it be used for competitive advantage?

Web content mining refers to the extraction of useful information from Web
pages. The documents may be extracted in some machine-readable format so that
automated techniques can generate some information about the Web pages.
Collecting and mining Web content can be used for competitive intelligence

7
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
(collecting intelligence about competitors’ products, services, and customers),
which can give your organization a competitive advantage.

2. What is an “authoritative page”? What is a hub? What is the difference between
the two?

A search on the Web to obtain information on a specific topic usually returns a
few relevant, high-quality Web pages and a larger number of unusable Web
pages. Use of an index based on authoritative pages (or some measure of it) will
improve the search results and ranking of relevant pages.

The structure of Web hyperlinks has led to another important category of Web
pages called a hub. A hub is one or more Web pages that provide a collection of
links to authoritative pages.

Whereas an authoritative page is specific to a particular topic, a hub is a central
location for accessing several authoritative pages. Authoritative pages may have
many links to them, whereas hub pages may not be prominent and only a few
links may point to them.

3. What is Web structure mining? How does it differ from Web content mining?

Web structure mining is the process of extracting useful information from the
links embedded in Web documents. By contrast, Web content mining involves
analysis of the specific textual content of web pages. So, Web structure mining is
more related to navigation through a website, whereas Web content mining is
more related to text mining and the document hierarchy of a particular web page.

Section 8.4 Review Questions

1. What is a search engine? Why are they important for today’s businesses?

A search engine is a software program that searches for documents (Internet sites
or files) based on the keywords (individual words, multi-word terms, or a
complete sentence) that users have provided that have to do with the subject of
their inquiry. This is the most prominent type of information retrieval system for
finding relevant content on the Web. Search engines have become the centerpiece
of most Internet-based transactions and other activities. Because people use them
extensively to learn about products and services, it is very important for
companies to have prominent visibility on the Web; hence the major effort of
companies to enhance their search engine optimization (SEO).

2. What is the relationship between search engines and text mining?

8
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
Many of the concepts and techniques related to text analytics and text mining also
apply to the tasks performed by search engines. The goal of a search engine is to
return a rank-ordered list of documents/pages that best match the user’s query.
Therefore, parsing and understanding the query is important, as well as parsing
the pages that are being examined during the search. Therefore, text mining
techniques are important for maximizing the effectiveness and accuracy of search
results.

3. What are the two main cycles in search engines? Describe the steps in each cycle.

The two main cycles performed by search engines are: (a) the development cycle,
and (b) the response cycle. The main components of the development cycle are
the Web crawler and the document indexer. For document indexing, there are
three main steps. The first involves preprocessing the document, to convert them
into a standard format. Next comes parsing the document, through the use of text
mining techniques. Finally, a term-by-document matrix is created through which
weighted relationships of terms and documents are established. For the response
cycle, the main components are query analysis (converting the user’s query into a
standardized data structure) and document matching/ranking (matching the
structured query against the document database to find and rank the most relevant
documents/pages).

4. What is a web crawler? What is it used for? How does it work?

A Web crawler (also called a spider or a Web spider) is a piece of software that
systematically browses (crawls through) the World Wide Web for the purpose of
finding and fetching Web pages. It starts with a list of “seed” URLs, goes to the
pages of those URLs, and then follows each page’s hyperlinks, adding them to the
search engine’s database. Thus, the Web crawler navigates through the Web in
order to construct the database of websites.

5. How does a query analyzer work? What is PageRank algorithm and how does it
work?

A query analyzer parses the search string into individual words/terms using a
series of tasks that include tokenization, removal of stop words, stemming, and
word/term disambiguation (identification of spelling errors, synonyms, and
homonyms). PageRank is a link analysis algorithm, named after Google co-
founder Larry Page, used by the Google search engine. It rank-orders
documents/pages based on their relevance and value/importance. The rank for a
given page involves a formula based on hyperlinks leading into it and is similar to
the types of rankings involved with citation analysis of academic journal articles.

Section 8.5 Review Questions

9
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
1. What is “search engine optimization”? Who benefits from it?

Search engine optimization (SEO) is the intentional activity of affecting the
visibility of an e-commerce site or a website in a search engine’s natural (unpaid
or organic) search results. It involves editing a page’s content, HTML, metadata,
and associated coding to both increase its relevance to specific keywords and to
remove barriers to the indexing activities of search engines. In addition, SEO
efforts include promoting a site to increase its number of inbound links. SEO
primarily benefits companies with e-commerce sites by making their pages appear
toward the top of search engine lists when users query.

2. Describe the old and new ways of indexing performed by search engines.

In the early days, in order to be indexed, Webmasters would submit the URL of a
page to a search engine, which would then send a Web spider to crawl the page,
extract links to other pages from it, and return information found on the page to
the server for indexing. The search engine’s spider would download a page and
store it on its own server. Then the search engine's indexer would extract various
information about the page, such as the words it contains and where these are
located, as well as any weight for specific words, and all links the page contains.
These would then be placed into a scheduler for crawling at a later date. Current
search engines no longer rely on Webmasters submitting URLs. Instead, they
proactively and continuously crawl the Web for finding, fetching, and indexing
everything about it.

3. What are the things that help Web pages rank higher in the search engine results?

Cross-linking between pages of the same website to provide more links to the
most important pages may improve its visibility. Writing content that includes
frequently searched keyword phrases, so as to be relevant to a wide variety of
search queries, will tend to increase traffic. Updating content so as to keep search
engines crawling back frequently can give additional weight to a site. Adding
relevant keywords to a Web page’s metadata, including the title tag and
metadescription, will tend to improve the relevancy of a site’s search listings, thus
increasing traffic. URL normalization of Web pages so that they are accessible via
multiple URLs. Using canonical link elements and redirects can help make sure
links to different versions of the URL all count toward the page’s link popularity
score.

4. What are the most commonly used methods for search engine optimization?

The book classifies two types of SEO method, “white hat” and “black hat.” White
hat techniques are those that search engines recommend as part of good site
design. White-hat advice is generally summed up as creating content for users, not
for search engines, and then making that content easily accessible to the spiders,

10
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
rather than attempting to trick the algorithm from its intended purpose. See the
answer to question #3 for more details on this approach.

Black hat techniques are disapproved by search engines, and involve deceptive
practices, sometimes called “spamdexing.” One black-hat technique uses text that
is hidden, either as text colored similar to the background or positioned off-
screen. Another method gives a different page depending on whether the page is
being requested by a human visitor or a search engine, a technique known as
cloaking.

Section 8.6 Review Questions

1. What are the three types of data generated through Web page visits?

• Automatically generated data stored in server access logs, referrer logs, agent
logs, and client-side cookies
• User profiles
• Metadata, such as page attributes, content attributes, and usage data.

2. What is clickstream analysis? What is it used for?

Analysis of the information collected by Web servers can help us better
understand user behavior. Analysis of this data is often called clickstream
analysis. By using the data and text mining techniques, a company might be able
to discern interesting patterns from the clickstreams.

3. What are the main applications of Web mining?

• Determine the lifetime value of clients.
• Design cross-marketing strategies across products.
• Evaluate promotional campaigns.
• Target electronic ads and coupons at user groups based on user access
patterns.
• Predict user behavior based on previously learned rules and users’ profiles.
• Present dynamic information to users based on their interests and profiles.

4. What are commonly used Web analytics metrics? What is the importance of
metrics?

There are four main categories of Web analytic metrics:

• Website usability: How were they using my website? These involve page
views, time on site, downloads, click map, and click paths.
• Traffic sources: Where did they come from? These include referral websites,
search engines, direct, offline campaigns, and online campaigns.

11
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
• Visitor profiles: What do my visitors look like? These include keywords,
content groupings, geography, time of day, and landing page profiles.
• Conversion statistics: What does all this mean for the business? Metrics
include new visitors, returning visitors, leads, sales/conversions, and
abandonments.

These metrics are important because they provide access to a lot of valuable
marketing data, which can be leveraged for better insights to grow your business
and better document your ROI. The insight and intelligence gained from Web
analytics can be used to effectively manage the marketing efforts of an
organization and its various products or services.

Section 8.7 Review Questions

1. What is a maturity model?

A maturity model is a formal depiction of critical dimensions and their
competency levels of a business practice. Collectively, these dimensions and
levels define the maturity level of an organization in that area of practice. It often
describes an evolutionary improvement path from ad hoc, immature practices to
disciplined, mature processes with improved quality and efficiency.

2. List and comment on the six stages of TDWI’s BI maturity framework.

The TDWI BI Maturity Model involves the following six stages: Management
Reporting, Spreadmarts, Data Marts, Data Warehouse, Enterprise Data
Warehouse, and BI Services. This maturity model pertains specifically to data
warehousing, and its main purpose is to gauge where organization data
warehousing initiatives are at a point in time and where it should go next.

3. What are the six dimensions used in Hamel’s Web analytics maturity model?

Hamel’s six dimensions include: (1) Management, Governance and Adoption, (2)
Objectives Definition, (3) Scoping, (4) The Analytics Team and Expertise, (5)
The Continuous Improvement Process and Analysis Methodology, (6) Tools,
Technology and Data Integration. Each of these is rated by proficiency levels
(impaired, initiated, operational, integrated, competitor, addicted).

4. Describe Attensity’s framework for VOC strategy. List and describe the four
stages.

Attensity’s Voice of Customer (VOC) strategy is called LARA, for Listen,
Analyze, Relate, and Act. The first stage is to listen (both to the open Web and to
enterprise information), and involves scraping, searching, and data integration.
The next stage, analyzing the unstructured data, involves use of text analytics

12
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
(keyword, statistical, and natural language processing) for tagging terms and their
relationships. Then comes relating, during which you relate the analysis of the
unstructured Web data to your enterprise’s structured data (customers, products,
parts, locations, etc.). Based on the accomplishments from listening, analyzing,
and relating, you can then act.

Section 8.8 Review Questions

1. What is meant by social analytics? Why is it an important business topic?

From a philosophical perspective, social analytics focuses on a theoretical object
called a “socius,” a kind of “commonness” that is neither a universal account nor
a communality shared by every member of a body. Thus, social analytics in this
sense attempts to articulate the differences between philosophy and sociology.
From a BI perspective, social analytics involves “monitoring, analyzing,
measuring and interpreting digital interactions and relationships of people, topics,
ideas and content.” In this perspective, social analytics involves mining the
textual content created in social media (e.g., sentiment analysis, natural language
processing) and analyzing socially established networks (e.g., influencer
identification, profiling, prediction). This is an important business topic because it
helps companies gain insight about existing and potential customers’ current and
future behaviors, and about the likes and dislikes toward a firm’s products and
services.

2. What is a social network? What is social network analysis?

A social network is a social structure composed of individuals/people (or groups
of individuals or organizations) linked to one another with some type of
connections/relationships. Social network analysis (SNA) is the systematic
examination of social networks. Dating back to the 1950s, social network analysis
is an interdisciplinary field that emerged from social psychology, sociology,
statistics, and graph (network) theory.

3. List and briefly describe the most common social network types.

There are several social network types. Communication networks involve the
transfer of information from one source to another. Community networks were
traditionally geographically based, but with social media online communities have
now evolved. Criminal networks are watched/pursued by security agencies using
state-of-the-art Internet tools and tactics. Innovation networks affect the spread of
an innovation and innovative behavior in a society.

4. List and briefly describe the social network analysis metrics.

13
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
SNA metrics are often grouped into three categories: connections, distributions,
and segmentation. Connection metrics include homophily (groupings based on
similarity), multiplexity (multiple connection types, such as friends who also
work together), mutuality/reciprocity, network closure (transitivity), and
propinquity (geographic closeness). Distribution metrics include bridge (weak ties
linked by single individuals), centrality (importance or influence of an individual
of the group), density (proportion of direct ties between individuals in the group),
distance, structural holes (absence of ties between two members of a group), and
tie strength. Segmentation metrics include cliques (every individual in the group
connected to every other), clustering coefficient (likelihood of direct connection
between two members of the group), and cohesion (minimum number of members
whose departure would discontinue the group).

Section 8.9 Review Questions

1. What is social media? How does it relate to Web 2.0?

Social media refers to the enabling technologies of social interactions among
people in which they create, share, and exchange information, ideas, and opinions
in virtual communities and networks. It is a group of Internet-based software
applications that build on the ideological and technological foundations of Web
2.0, and that allow the creation and exchange of user-generated content.

2. What are the differences and commonalities between Web-based social media and
traditional/industrial media?

Social media is typically less expensive and more accessible than industrial
media. The quality of social media varies widely, compared to stricter quality
standards in industrial media. Both have global reach, but industrial media is more
centralized and hierarchical and social media more distributed. Content update
takes place more frequently in social media. Industrial media tends to require
more training and expertise to use.

3. How do people use social media? What are the evolutionary levels of
engagement?

People continue to make increasing use of social media. The evolutionary levels
of engagement are: inactive, spectator, collector, joiner, critic, and creator.

Section 8.10 Review Questions

1. What is social media analytics? What type of data is analyzed with it?

14
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
Social media analytics refers to the systematic and scientific ways to consume the
vast amount of content created by Web-based social media outlets, tools, and
techniques for the betterment of an organization’s competitiveness. Data includes
anything posted in a social media site.

2. What are the reasons/motivations behind the exponential growth of social media
analytics?

The exponential growth of social media analytics stems largely from the similarly
exponential growth of social media together with another exponential growth in
the capacities of text and Web analytics technologies.

3. How can you measure the impact of social media analytics?

First, determine what your social media goals are. From here, you can use
analysis tools such as descriptive analytics, social network analysis, and advanced
(predictive, text examining content in online conversations), and ultimately
prescriptive analytics tools.

4. List and briefly describe the best practices in social media analytics.

Measurement should be for guidance, not for rating or judging. Try to be accurate
with sentiment, especially with mixed-polarity statements and terms.
Continuously refine and improve the text analytics techniques. Consider the ripple
effect; how many references about the site are retweeted and reblogged. Don’t
just focus on sentiments about your brand; also consider the larger social context.
Identify your most powerful influencers. Look closely at the accuracy of your
analytics tools. Incorporate your social media analysis into your organizational
planning.

5. Why do you think social media analytics tools are usually offered as a service and
not a tool?

Many complex and widely-needed tasks are more often provided as a service on
the Web. SMA is no exception to this rule. Plus, the fact that SMA is so tightly
linked to Web-based social media (Facebook, Twitter, blogs, etc.) makes it
natural to house in an Internet-based architecture, as opposed to a desktop
application or local area network.

ANSWERS TO APPLICATION CASE QUESTIONS FOR DISCUSSION 

Application Case 8.1: Identifying Extremist Groups with Web Link and Content
Analysis

1. How can Web link/ content analysis be used to identify extremist groups?

15
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.

Start by gathering a superior-quality collection of relevant extremist and terrorist
websites. Then perform hyperlink analysis to find networks of relationships.
Follow this with content analysis to codify the nature of the communications, on
keywords related to fundraising, ideology sharing, etc.

2. What do you think are the challenges and the potential solution to such
intelligence gathering activities?

It’s hard to know which links really translate into terrorist relationships. So,
finding clusters of links and analyzing the content of the communications helps to
more accurately pinpoint terrorist activity. Another challenge will be that
terrorists will counteract against the intelligence gathering activity, perhaps
through coded conversations. Thus text analytics must be continuously refined to
account for coded conversations.

Application Case 8.2: IGN Increases Search Traffic by 1500 Percent

1. How did IGN dramatically increase search traffic to its Web portals?

The company used search engine optimization to increase its search engine
ratings, with the goal to “dominate the search rankings for keywords related to
any video games and gaming systems reviewed on the site.”

2. What were the challenges, the proposed solution, and the obtained results?

IGN’s proprietary in-house content management system generated pages that
were not very well optimized when new game reviews and information were
added to the site. In addition, there were serious architectural issues with the site,
which prevented search engine spiders from thoroughly and consistently crawling
the site. The solution was to contract with SEO, Inc. to improve the company’s
CMS with customized search engine optimization. The result was dramatic;
search engine rankings skyrocketed.

Application Case 8.3: Understanding Why Customers Abandon Shopping Carts
Results in $10 Million Sales Increase

1. How did Lotte.com use analytics to improve sales?

Lotte.com introduced its integrated Web traffic analysis system using the SAS for
Customer Experience Analytics solution. This enabled Lotte.com to accurately
measure and analyze website visitor numbers (UV), page view (PV) status of site
visitors and purchasers, the popularity of each product category and product,
clicking preferences for each page, the effectiveness of campaigns, and much
more. This information enables Lotte.com to better understand customers and

16
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
their behavior online, and conduct sophisticated, cost-effective targeted
marketing.

2. What were the challenges, the proposed solution, and the obtained results?

With almost 1 million website visitors each day, Lotte.com needed to know how
many visitors were making purchases and which channels were bringing the most
valuable traffic. SAS for Customer Experience Analytics solution fully
transformed the Lotte.com website. As a result, Lotte.com has been able to
improve the online experience for its customers as well as generate better returns
from its marketing campaigns. This led to a jump in customer loyalty, improved
market analysis, a jump in customer satisfaction, and higher sales.

3. Do you think e-commerce companies are in better position to leverage benefits of
analytics? Why? How?

To the degree that e-commerce companies integrate analytics into their systems,
they can take advantage of these technologies to make improvements in the user
experience on their e-commerce systems and thereby increase customer
satisfaction.

Application Case 8.4: Allegro Boosts Online Click-Thru Rates by 500 Percent with
Web Analysis

1. How did Allegro significantly improve click-through rates with Web analytics?

Allegro created a new, highly personalized solution integrating predictive
analytics and campaign management into a real-time recommendation system.
The company applied Social Network Analysis (SNA) as the analytic
methodology underlying its product recommendation system. The SNA process
grouped similar products into communities based on their commonalities; then,
communities were weighted based on visitor click paths, items placed in shopping
carts, and purchases to create predictive attributes. From these, rules were
established for optimizing product recommendation placement.

2. What were the challenges, the proposed solution, and the obtained results?

Allegro’s challenge was how to match the right offer to the right customer while
still being able to support the extraordinary amount of data it held. The company
had over 75 proprietary websites in 11 European countries, over 15 million
products, and generated over 500 million page views per day. In particular
Allegro aimed to increase its income and gross merchandise volume from its
current network, as measured by click-through rates and conversion rates. The
solution was to implement the SNA-based product recommendation system
described above. The results were dramatic. User traffic increased by 30%, click-

17
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
through rates increased by 500%, and conversion rates are 40 times what they
were previously.

Application Case 8.5: Social Network Analysis Helps Telecommunication Firms

1. How can social network analysis be used in the telecommunications industry?

It can help telecommunications companies listen to and understand the needs and
wants of customers. This enables them to offer communication plans, prices, and
features that are tailored to the individual customer. SNA can be applied to call
records that already exist in a telecommunication company’s database. This data
is analyzed using SNA metrics such as influencers, degree, density, betweenness
and centrality.

2. What do you think are the key challenges, potential solution, and probable results
in applying SNA in telecommunications firms?

Because of the widespread use of free Internet tools and techniques (VoIP, video
conferencing tools such as Skype, free phone calls within the United States by
Google Voice, etc.), the telecommunication industry is going through a tough
time. In order to stay viable and competitive, companies need to make the right
decisions and utilize their limited resources optimally. Market pressures force
telecommunication companies to be more innovative. Using SNA, companies can
manage churn, improve cross-sell and technology transfer, manage viral
campaigns, better identify customers, and gain competitor insight.

Application Case 8.6: Measuring the Impact of Social Media at Lollapalooza

1. How did C3 Presents use social media analytics to improve its business?

The company contracted with Cardinal Path to architect and implement a solution
based on an existing Google Analytics implementation. A combination of
customized event tracking, campaign tagging, custom variables, and a complex
implementation and configuration was deployed to include the tracking of each
social media outlet on the site.

2. What were the challenges, the proposed solution, and the obtained results?

C3 Presents was making extensive use of social media to publicize the
Lollapalooza event, and needed to know if it was working. The company wanted
to answer several questions. Which fans are using social media and sharing
content? What social media is being used the most, and how? Are visitors that
interact with social media more likely to buy a ticket? Is social media driving
more traffic to the site? Is that traffic buying tickets? As a result of implementing
the systems with Cardinal Path, the company was able to gain insights that helped
C3 quantify the return on their social media investment.

18
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.

Application Case 8.7: eHarmony Uses Social Media to Help Take the Mystery Out
of Online Dating

1. How did eHarmony use social media to enhance online dating?

eHarmony started using Salesforce Marketing Cloud to listen to conversations
around the brand and around keywords like “bad date” or “first date.” The
company also took to Facebook and Twitter to connect with members, share
success stories—including engagement and wedding videos—and answer
questions from those looking for dating advice.

2. What were the challenges, the proposed solution, and the obtained results?

The team at eHarmony saw social media as a chance to dispel any myths and
preconceived notions about online dating and, more importantly, have some fun
with their social media presence. By using social media to help educate and create
awareness around the benefits of online dating, eHarmony has built a strong and
loyal community. The social media team now has eight staff members working to
respond to social interactions and posts, helping them reach out to clients and
respond to hundreds of posts a week.

ANSWERS TO END OF CHAPTER QUESTIONS FOR DISCUSSION  

1. Explain the relationship among data mining, text mining, and Web mining.

Technically speaking, data mining is a process that uses statistical, mathematical,
and artificial intelligence techniques to extract and identify useful information and
subsequent knowledge (or patterns) from large sets of data. Data mining is the
general concept. Text mining is a specific application of data mining: applying it
to unstructured text files. Web mining is a specific application of data mining:
applying it to information on and about the Web (content, structure, and usage).

2. What should an organization consider before making a decision to purchase Web
mining software?

Before making a decision to purchase any mining software organizations should
consider the standard criteria to use when investing in any major software:
cost/benefit analysis, people with the expertise to use the software and perform
the analyses, availability of data/information, and a business need for the software
and capabilities.

3. Discuss the differences and commonalities between text mining and Web mining.

19
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
Text mining is a specific application of data mining: applying it to unstructured
text files. Web mining is a specific application of data mining: applying it to
information on and about the Web (content, structure, and usage).

4. In your own words, define Web mining and discuss its importance.

Students’ answers will vary.

5. What are the three main areas of Web mining? Discuss the differences and
commonalities among these three areas.

Web mining consists of three areas: Web content mining, Web structure mining,
and Web usage mining.

Web content mining refers to the automatic extraction of useful information from
Web pages. It may be used to enhance search results produced by search engines.

Web structure mining refers to generating interesting information from the links
included in Web pages. Web structure mining can also be used to identify the
members of a specific community and perhaps even the roles of the members in
the community.

Web usage mining refers to developing useful information through analysis of
Web server logs, user profiles, and transaction information.

6. What is Web content mining? How does it differ from text mining? Discuss and
justify your answers with concrete examples.

Web content mining refers to the automatic extraction of useful information from
Web pages. It may be used to enhance search results produced by search engines.
Students’ examples will differ.

7. What is Web structure mining? What are authoritative pages and hubs? How do
they relate to Web structure mining?

Web structure mining refers to generating interesting information from the links
included in Web pages. Web structure mining can also be used to identify the
members of a specific community and perhaps even the roles of the members in
the community.

A search on the Web to obtain information on a specific topic usually returns a
few relevant, high-quality Web pages and a larger number of unusable Web
pages. Use of an index based on authoritative pages (or some measure of it) will
improve the search results and ranking of relevant pages.

20
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
The structure of Web hyperlinks has led to another important category of Web
pages called a hub. A hub is one or more Web pages that provide a collection of
links to authoritative pages.

HITS is a link analysis algorithm that rates Web pages using the hyperlink
information contained within them. In the context of Web search, the HITS
algorithm collects a base document set for a specific query.

8. Discuss the expected benefits of Web structure mining. Provide examples from
real-world applications that you are familiar with.

Web structure mining is expected to create value from the immense volume of
data collected by Web servers. Students’ examples will vary.

9. What is Web usage mining? Draw a picture of the Web usage mining process and
explain/discuss the major steps in the process.

Web usage mining refers to developing useful information through analysis of
Web server logs, user profiles, and transaction information.

See Figure 7.9 on p. 321.

10. Provide two exemplary business applications of Web usage mining; discuss their
usage and business value.

Students’ answers will vary. Examples are:
1. Determine the lifetime value of clients.
2. Design cross-marketing strategies across products.
3. Evaluate promotional campaigns.
4. Target electronic ads and coupons at user groups based on user access patterns.
5. Predict user behavior based on previously learned rules and users’ profiles.
6. Present dynamic information to users based on their interests and profiles.

11. What is a search engine? Why are they important for businesses?

A search engine is a software program that searches for documents (Internet sites
or files) based on the keywords (individual words, multi-word terms, or a
complete sentence) that users have provided that have to do with the subject of
their inquiry. This is the most prominent type of information retrieval system for
finding relevant content on the Web. Search engines have become the centerpiece
of most Internet-based transactions and other activities. Because people use them
extensively to learn about products and services, it is very important for
companies to have prominent visibility on the Web; hence the major effort of
companies to enhance their search engine optimization (SEO).

21
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
12. What is search engine optimization? Who benefits from it? How?

Search engine optimization (SEO) is the intentional activity of affecting the
visibility of an e-commerce site or a website in a search engine’s natural (unpaid
or organic) search results. It involves editing a page’s content, HTML, metadata,
and associated coding to both increase its relevance to specific keywords and to
remove barriers to the indexing activities of search engines. In addition, SEO
efforts include promoting a site to increase its number of inbound links. SEO
primarily benefits companies with e-commerce sites by making their pages appear
toward the top of search engine lists when users query.

13. What is Web analytics? What are the metrics used in Web analytics?

Web analytics, also called Web usage mining, can be considered a part of Web
mining, and aims to describe what has happened on the website (employing a
predefined, metrics-driven descriptive analytics methodology). There are four
main categories of Web analytic metrics:

• Website usability: How were they using my website? These involve page
views, time on site, downloads, click map, and click paths.
• Traffic sources: Where did they come from? These include referral websites,
search engines, direct, offline campaigns, and online campaigns.
• Visitor profiles: What do my visitors look like? These include keywords,
content groupings, geography, time of day, and landing page profiles.
• Conversion statistics: What does all this mean for the business? Metrics
include new visitors, returning visitors, leads, sales/conversions, and
abandonments.

These metrics are important because they provide access to a lot of valuable
marketing data, which can be leveraged for better insights to grow your business
and better document your ROI. The insight and intelligence gained from Web
analytics can be used to effectively manage the marketing efforts of an
organization and its various products or services.

14. Define social analytics, social network, and social network analysis. What are the
relationships among them?

Social analytics involves monitoring, analyzing, measuring, and interpreting
digital interactions and relationships of people, topics, ideas, and content. It
involves mining the textual content created in social media (e.g., sentiment
analysis, natural language processing) and analyzing socially established
networks (e.g., influencer identification, profiling, prediction). A social network is
a social structure composed of individuals/people (or groups of individuals or
organizations) linked to one another with some type of connections/relationships.
Social network analysis (SNA) is the systematic examination of social networks,
and is an interdisciplinary field that emerged from social psychology, sociology,

22
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
statistics, and graph (network) theory. Social analytics therefore combines text
analysis for content and sentiment in online communications with social network
analysis to identify and analyze relationships between individuals in a
community.

15. What is social media analytics? How is it done? Who does it? What comes out of
it?

Social media analytics refers to the systematic and scientific ways to consume the
vast amount of content created by Web-based social media outlets, tools, and
techniques for the betterment of an organization’s competitiveness. It is done
using many analytic methods, including text mining, sentiment analysis, and
social network analysis. Companies use it to get a better understanding of their
customer base, and can gain financial and competitive advantages from doing so.
Governments use it to track potential terrorist threats, which can lead to enhanced
national security. Social scientists use it to get a better understanding of how
communities and societies work, which can provide guidance on how to best
manage these societies.

ANSWERS TO END OF CHAPTER APPLICATION CASE QUESTIONS  

1. Describe challenges that APUS was facing. Discuss the ramifications of such
challenges.

One big challenge is keeping and improving retention in an online university. But
educators lacked the hard data to prove conclusively what really drives retention.
Colleges and universities have struggled to understand how to lower dropout rates
and keep students on track all the way to graduation. APUS faced this challenge
in a new online environment, which further complicates the retention dilemma.

2. What types of data did APUS tap into? What do you think are the main obstacles
one would have to overcome when using data that comes from different domains
and sources?

APUS tapped into demographic data, registration data, and course level data.
They used online activity as well as end-of-course survey data. (The remainder of
this answer may vary according to student.) One obstacle with bringing in data
from different domains is the complexity of finding meaningful patterns in the
data. This could require data extraction, cleaning, and transforming the source
data.

3. What solutions did they pursue? What tools and technologies did they use?

23
Copyright © 2014 Pearson Education, Inc.
They used predictive analytics to zero in on those factors that most influence a
student’s decision to stay in school or drop out. In addition, they built dashboards
to put the predictive analytics into the hands of deans and other administrators.

4. What were the results? Do you think these results are also applicable to other
educational institutions? Why? Why not?

Some of the findings generated by its predictive models actually came as a
surprise to APUS. For example, it had long been assumed that gender and
ethnicity were good predictors of attrition, but the models proved otherwise.
Educators also assumed that a preparatory course called “College 100:
Foundations of Online Learning” was a major driver of retention, but an in-depth
analysis using Modeler came to a different conclusion. Also, the results showed
that a sense of community was an important retention factor. So, APUS is putting
more effort into promoting interaction between students via social media and
online collaboration tools.

Predictive analytics are clearly applicable at other universities. But some metrics
may not apply. For example, click-stream analysis won’t apply for universities
with traditional face-to-face classroom delivery.

5. What additional analysis are they planning on conducting? Can you think of other
data analyses that they could apply and benefit from?

APUS also plans to delve deeper into the surveys by mining the open-ended text
responses that are part of each questionnaire (IBM SPSS Text Analytics for
Surveys will help with that initiative). All of these data-driven initiatives aim to
increase student learning, enhance the student’s experience, and build an
environment that encourages retention at APUS.

Exploring the Variety of Random
Documents with Different Content

The Project Gutenberg eBook of Moralens
utveckling

This ebook is for the use of anyone anywhere in the United
States and most other parts of the world at no cost and with
almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away
or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License
included with this ebook or online at www.gutenberg.org. If you
are not located in the United States, you will have to check the
laws of the country where you are located before using this
eBook.
Title: Moralens utveckling
Author: Ellen Key
Ch. Letourneau
Release date: June 14, 2019 [eBook #59753]
Language: Swedish
Credits: E-text prepared by Tor Martin Kristiansen and the
Online Distributed Proofreading Team
*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK MORALENS
UTVECKLING ***

E-text prepared by Tor Martin Kristiansen
and the Online Distributed Proofreading Team
(http://www.pgdp.net)

Note:Images of the original pages can be downloaded from
http://www.gutenberg.org/files/59753/
Click on "page-images.zip" to download.

STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 35.
MORALENS UTVECKLING.
FRI BEARBETNING EFTER CH. LETOURNEAU:
”L’ÉVOLUTION DE LA MORALE”
AF
ELLEN KEY,
författarinna.
Andra tillökade upplagan.
(Sjunde tusendet.)
STOCKHOLM.
AlbÉrt BonniÉrs förlaÖ.

Innehåll:
Moralens utveckling.
Inledning 3.
1.Minnet som biologisk företeelse 5.
2.Djurens moral 8.
3.Människans moral 10.
4.Moralens fyra utvecklingsskeden 13.
5.Den djuriska moralen 14.
A. Människolifvets värde 14.
B. De svagas behandling 16.
C. Förhållandet mellan könen 20.
D. Aktning för äganderätten 25.
E. Altruism och pliktkänsla 26.
6.Vildens moral 32.
A. Människolifvets värde 33.
B. De svagas behandling 37.
C. Förhållandet mellan könen 38.
D. Aktningen för äganderätten 38.
E. Altruism och pliktkänsla 38.
7.Den barbariska moralen 40.
A. Judarnas moral 41.
B. Grekernas och romarnas moral 43.
C. De germaniska folkens moral 46.
8.Den industriella moralen 50.
9.Slutord 54.
Efterskrift 56.

STOCKHOLM.
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1903.

Inledning.
I en föregående småskrift[1] har jag sökt skildra den förhistoriska
människan, sådan som arkeologiens och etnografiens med hvarandra
sammanställda slutsatser visa oss att hon troligen varit.
Den vissheten att nutidens vildar i sina allmänna drag förete
samma egendomligheter, som den förhistoriska tidens människor, är
emellertid icke blott af en vidt omfattande betydelse med afseende å
våra insikter om den förhistoriska människans lefnads- och
arbetssätt. Genom att iakttaga de nu lefvande vilda folken kan man
äfven följa den utveckling, som samhället, religionerna och moralen
haft att genomgå. Det är med moralens utveckling vi nu skola
sysselsätta oss.
De hos människan som hos andra organiska varelser inneboende
bestämningarna självbevarelsedriften och släktbevarelsedriften värka
till en början utan hänsyn till annat än sin egen ögonblickliga
tillfredsställelse. Men genom sin växelvärkan på hvarandra, komma
dessa drifter att blifva sammansatta och olikartade; ur
själfbevarelsedriften utvecklar sig egoismen och ur
släktbevarelsedriften altruismen, båda lika oumbärliga för moralens
utveckling. Med egoism menas i detta sammanhang icke endast
själfviskhet. Ordet innefattar här äfven själfhjälp, själfkänsla,
själfvärksamhet, själfhäfdelse — eller med ett ord alla de
mångfaldiga lifsyttringar genom hvilka ett »jag», en »individ» — d.
v. s. en viss själfständig personlighet — häfdar sin säregna tillvaro
och främjar sin enskilda lycka. Altruism[2] åter är känslan för andras
väl och ve; behofvet att taga hänsyn också till andras lycka.
Moralen erhåller således en egoistisk sida eller plikterna mot oss
själfva, och en altruistisk eller plikterna mot andra. Men begreppen

om dessa plikter framgå på hvarje punkt af utvecklingen ur en
kompromiss mellan hvad egoismen kräfver som sin rätt och
altruismen som sin. Ju lägre moralen står, desto längre är afståndet
mellan egoism och altruism; ju högre utveckling moralen nått, desto
mera samvärkan och enhet finnes mellan båda. I så väl sed som lag
framträder på det högre moraliska skedet erkännandet af såväl den
enskilda människans som släktets berättigade kraf, och inom alla
områden ser man en sträfvan att förena de egoistiska och de
altruistiska fordringarna med hvarandra. I stort sedd blir därför
moralens utvecklingshistoria en skildring af huru människorna, drifna
af såväl egoism som altruism, arbetat sig till en allt större
växelvärkan och jämvikt mellan dessa båda grundkrafter, af hvilka
ingendera kan undertryckas utan skada för så väl den enskildes som
samhällets fullhet af lif.
Om en sådan skildring skall ge en sanningsenlig bild af moralens
utveckling, kan det ej undvikas att mycket måste uttalas, som
kanske värkar stötande på de läsare, hvilka för första gången sätta
sig in i ämnet. Jag har emellertid sökt göra den följande skildringen
så hofsam som aktningen för sanningen medger.

1. Minnet som biologisk företeelse.
En hvar har iakttagit små barns tafatta rörelser, när de handtera
något eller den möda, med hvilken de lära sig gå. Och de flästa
minnas hvilket tröttsamt arbete det var att lära sig skrifva, sy, ro,
simma, dansa, gå skridsko och andra, liknande färdigheter. Huru
mycket löjligt fäktande med armar och ben, huru mycket onödig
ansträngning, innan vi lärde oss utföra de olika rörelserna med
minsta möjliga kraftförbrukning och möda! Att vi slutligen kunnat
göra dylika saker allt bättre och bättre, beror på att man genom
öfning kan befästa de nödiga och utesluta de onödiga rörelserna.
Men denna möjlighet att inöfva färdigheter beror åter på ett s. k.
fysiologisk minne hos muskler, närver och i synnerhet närvcentra
genom hvilket de allt lättare och lättare göra om skrifrörelserna,
dansstegen, simtagen o. s. v. Det fysiologiska minnet är olikt det
psykologiska endast genom sin omedvetenhet. Man kan ju gå, spela,
simma, dansa, sy och ro utan att medvetet minnas alla de tidigare
rörelser genom hvilka man lärt sig detta. Men att man någonsin
kommit så långt, att man värkligen kan mekaniskt — eller rättare
automatiskt — utöfva dessa och liknande färdigheter, det beror på
att hvarje rörelse på närvcentra gör ett intryck, som dessa centra
bevara, och därigenom uppstår en benägenhet hos dem att på nytt
träda i samma slags värksamhet. Det är dessa i lifsvärktygen
ingångna återstoder af de ofta förnyade rörelserna, hvilka
småningom göra det möjligt att vi allt lättare och slutligen som sagt
automatiskt utföra dessa rörelser.[3]
Genom att hvarje intryck sålunda lämnar ett outplånligt märke i en
närvcell, frambringas ett »anlag» hos cellen. Och genom att dessa
»anlag» kunna lämnas i arf, blifva de slutligen alldeles naturliga,

samt mycket svåra att motvärka, sedan de blifvit väl befästa i
organismen.[4]
Genom dessa det organiska minnets egenskaper har man nu sökt
förklara också de moraliska egenskapernas och färdigheternas
utveckling. Denna skulle framgått af att vissa handlingar lämna
intryck i hjärncellerna och genom dessa intryck framkallas
nyssnämda benägenhet att åter — och lättare — utföra samma
handlingar. Härigenom danas slutligen hvad man enligt språkbruket
länge kallat »en andra natur», utan att dock veta huru sant detta
talesätt varit. Hvad man i allmänhet kallar instinkt hos djuren är det
lättfattligaste exemplet på det nyss sagda. Vi veta att hönan rufvar
ägg, när man lägger dem under henne, antingen de äro hennes
egna eller andra fåglars; fågeln, som är född i bur, har dock kvar sin
flygförmåga; en valp af en jakthund visar snart sina medfödda anlag
för jakt; hönsfågeln röjer ytterlig oro vid hökens närhet, om fågeln
också aldrig förut sett honom. Alla dessa företeelser äro en dylik,
genom många släktleds öfning vunnen, »andra natur». Ty att de icke
äro oumbärliga naturdrifter, att de tvärtom kunna bortfalla eller
omdanas, det visar sig på flera sätt. Om sålunda ett djur genom
ändrade lefnadsvanor icke längre behöfver en viss sådan förvärfvad
färdighet, då förloras också denna »instinkt» så småningom. Den
tama ankan mister sin längtan efter vattnet; hunden på Polynesiens
öar, som uteslutande födes med växtämnen, förlorar slutligen lusten
efter kött. Och dessa exempel kunde mångfaldigas.
Sålunda visar oss redan djurlifvet att uppfostran kan komma vissa
»instinkter» att »växa bort», andra att växa fram, genom att
närvcellerna behålla vissa intryck, hvilka öfvergå till vissa böjelser, till
hvad vi kalla det djurslagets »karaktär», d. v. s. dess egendomliga
skaplynne. Men icke blott de olika djurslagen förete sina olika
karaktärer: bland de högre djuren visa individer af samma slag äfven
mycket olika karaktärer.

2. Djurens moral.
De gamla religiösa eller filosofiska föreställningarna att människan i
sin egenskap af »fallet gudsbeläte» och tänkande varelse intager en
från djuren alldeles särskild ståndpunkt; att hon ensam har ett
samvete, som »anklagar eller ursakar»; att hon ensam skulle kunna
synda, emedan hon ensam kan skilja på och välja mellan det onda
och goda — denna föreställning kan icke längre uppehållas. Sedan
man börjat vetenskapligt sysselsätta sig med djurens själslif har det
nämligen gjorts många erfarenhetsrön med afseende å frändskapen
mellan människonaturen och den djuriska naturen i detta afseende.
Vi skola blott anföra ett exempel bland mängden:
En hund, som aldrig hade blifvit agad och aldrig förut stulit,
tillgrep en gång, då han var mycket hungrig, en kotlett. Men han åt
ej upp den; gömde sig tvärtom under soffan, och efter en stunds
inre strid, under hvilken husbonden på intet sätt låtsade om hans
handling, kom han fram för att lägga sitt tjufgods vid sin herres
fötter, under de djupaste tecken till ånger! Huru många små barn
eller vildar skulle visa en sådan samvetsömhet?
Den möjlighet till altruism, som är grundvillkoret för allt slags
samhällighet, finnes hos djuren i lika hög grad, som hos den
primitiva människan. Så snart några djur eller människor lefva i
flock, måste i någon mån, ömsesidig hänsyn och ömsesidig
hjälpsamhet inträda och de flockar, där denna ömsesidighet går
längst, hafva alla utsikter att besegra andra flockar i kampen för
tillvaron.
Som det omedelbaraste uttrycket af denna altruism kan man anse
föräldrakärleken, och denna är lika stor hos de högre djuren som
hos urmänniskan. Det är en vanlig företeelse att djurhonor, själfva

blödande ur flera sår, med sin kropp söka skydda ungen och med
sina yttersta krafter värna honom för jägaren, i stället för att söka
rädda sig själfva. Men icke blott föräldrakärlek utan hvad man
oegentligt plägar kalla människokärlek, d. v. s. kärlek till sina likar,
finnes hos djuren. Regeln bland dem liksom bland de primitiva
människorna är visserligen att en hvar i farans stund endast tänker
på sin egen räddning och lämnar de värnlösa åt sitt öde. Men äfven
hos djuren finnas undantag, värkliga drag af altruism, af hjältemodig
offervillighet för den svagare. Så t. ex. flydde en skara babianer,
förföljd af hundar, i vild skräck. En unge kunde ej följa de äldre, utan
blef efter, men klagade sin nöd med höga jämmerrop. En af de
redan i säkerhet varande aphanarna återvände då, bar ungen med
sig och räddade honom med egen lifsfara undan hundarnas gap.
Tillgifvenheten mellan djur kan vara så stor att det ena begår
själfmord, då det andra dör. Och att finna djur, som hängifvet vårda
gamla föräldrar eller sjuka kamrater, hör icke till ovanligheten. I
myrsamhällena är denna altruism påfallande stor. Sårade myror
vårdas omsorgsfullt — man har till och med iakttagit en myra, som
hängifvet skötte en sårad vän i fem månader — och larverna
omhuldas samt försvaras med största ömhet och det största
dödsförakt. Men det råder i detta hänseende stor skillnad mellan
såväl olika myrsamhällen som olika individer inom samma stack. Så
att altruismen hos myrorna är ingalunda blott en »blind instinkt».
Sak samma med fliten hos bin; det finnes flitiga och lata bin, ja,
tjufaktiga bin. Om man blandar brännvin i honungen, bli bina
alldeles »försupna» samt hemfalla sedan ohjälpligt till drinkarens
laster, medan de annars utveckla alla medborgerliga dygder.[5]
Om utrymmet medgåfve det, skulle lätt en mängd exempel från
djurlifvet kunna uppräknas, som visa huru de s. k. naturliga
instinkterna kunna omdanas eller rent af utbytas mot andra, och
huru, under äfven den mäst själfviska kamp för tillvaron, handlingar
af hjältemodig uppoffring utföras af somliga djur. Det är mellan de
olika djurslagen, som den vilda »kampen för tillvaron» pågår, medan
den ömsesidiga hjälpen ofta bestämmer samlifvet mellan djur af
samma släkte.[6]

3. Människans moral.
På samma sätt hafva hos människan vissa instinkter blifvit
omdanade, vissa handlingar upprepade tills de blifvit böjelser. Men
äfven sedan flertalet människor upphört att bero af vissa instinkter,
som varit inkarnerade — d. v. s. gått in i »kött och blod» — hos våra
förfäder, så kunna dessa instinkter framträda hos enstaka individer.
Vissa vilddjurslika beteenden, vissa oemotståndliga drifter, såsom
mordmani, tjufmani o. s. v. äro kvarlefvor af ett tidigare skede, och
de människor, som stå under dessa drifters inflytande, tillfredsställa
dem utan hänsyn vare sig till sin egen nytta, till den offentliga
skammen eller till sedlighetsbegreppen — alldeles så, som flertalet
människor under ett tidigare skede tillfredsställde dessa samma
drifter.[7]
Men å andra sidan framträda stundom människor, hvilkas
handlingar lika mycket höja sig öfver den allmänna sedlighetens
ståndpunkt, som dessa förstnämdas stå under den. Dessa sällsynta
företeelser äro förebud till ett framtida, än högre utvecklingsskede. I
de flästa fall dukar visserligen detta högre stående fåtal under för
det lägre stående flertalet; men dessförinnan hafva dessa få
stundom hunnit gifva några af sina egendomligheter i arf åt
efterkommande, stundom också hunnit gifva sina samtida ett
intryck, som småningom blir värksamt i ombildande riktning.
Ur själfbevarelsedriften hafva människans allra första aningar om
»rätt och orätt» uppstått. Hvad urmänniskan erfor som för sig
gagnande ansågs småningom i hennes begrepp rätt; det skadliga
ansågs orätt. Och sålunda blefvo redan inom de första
sammanslutna flockarna vissa handlingar förbjudna, andra befallda,
emedan de förra voro nyttiga för flocken och de senare skadliga.

Dessa förbud och föreskrifter voro ytterst få, men däremot följderna
af olydnad mot dem mycket svåra. Och på detta sätt erhöllo
medlemmarna i flocken en viss, mycket begränsad men ganska
bestämd uppfattning af hvad de borde göra eller låta bli att göra.
Genom att handlingen i ena fallet erhöll understöd, i det andra rönte
motstånd, lärde man sig att göra ett slags urval; det förra slaget af
handlingar blef småningom angenämare än det senare, som alltid af
de starkare vardt tuktat.
Hos de svagare uppstod — genom denna upprepade
underkastelse under de starkares vilja — sådana slags organiska
intryck, som i det föregående äro skildrade. Intrycken blefvo
småningom böjelser och dessa inkarnerades hos nästa släktled, som
i sin ordning lämnade dem än mer stärkta i arf åt det nästa. Flertalet
följde villigt dessa böjelsers maning och kände, då de motstodo den,
en oro, som ännu icke kan kallas samvetskval, men är den fruktan
för följderna ur hvilken samvetsoron utvecklas. Till uppkomsten af
vissa enkla moralbegrepp bidrog i väsentlig grad ett annat
inflytande. Redan hos djuren finner man stor känslighet för likars
omdöme, och »sällskapsdjuret» människan är ytterst beroende
däraf. När de som nyttiga ansedda handlingarna naturligtvis möttes
af omgifningens bifall, medan de som skadliga bedömda drabbades
af klander, så medvärkade denna allmänna mening kraftigt att
befästa uppfattningen om det lofvärda i somliga och det straffvärda i
andra handlingar. Först under detta senare utvecklingsskede kan
man börja tala om ett samvete, ett inre medvetande, som afgör det
rätta eller orätta i ens handlingssätt. Detta medvetande, hvilket till
en början bestämmes genom samhällsmeningen — och således, i
ordets fulla mening, är ett samvetande om rätt och orätt — höjes
genom en allt mer sammansatt utveckling därhän, att för den högre
stående individen de »oskrifna lagarna» i hans eget inre bli mer
befallande än de af samhället stadfästa.
I hvarje tid finnes ett högre och ett lägre medvetande om det
handlingssätt, som för alla är det mäst gagneliga. Det högre
medvetandet finnes blott hos ett fåtal, och endast mycket
småningom upphöjer man till moralbud de nya sedliga kraf, som
flertalet alltid först i »sedlighetens» namn bekämpar, när en enstaka

person eller meningsflock vågar uttala dem. Men ehuru de sedliga
instinkterna, sedan de väl äro inorganiserade, blifva ärftliga på
samma sätt som djurens instinkter, så äger dock denna ärftlighet ej
rum lika ovillkorligt. De moraliska instinkterna äro unga, således
mindre djupt grundade, lättare förlorade; ärftligheten är
oregelbunden, gör stora språng och är utsatt för många, hvarandra
korsande inflytelser. Dock är den moraliska ärftligheten mera
påtaglig än den intellektuella. Ty de intellektuella egenskaperna äro
de allra sist förvärfvade, således de mäst ovissa och hafva hittills
endast visat sig ärftliga under några släktled.
Ömsesidig uppfostran, lagar, föredöme, hafva alla samvärkat att
ge stadga åt de böjelser, som samhället på ett visst utvecklingsskede
erkänt som varande moraliska. Men begreppen om det moraliska
eller omoraliska hos vissa böjelser hafva varit ytterst växlande,
såsom etnografien, historien och litteraturen till öfverflöd bevisa. En
viss slags uppfostran, vissa vanor kunna — om de iakttagas under
en tillräckligt lång följd af släktled — skapa vissa anlag, vissa dygder
eller vissa laster medan en ny inflytelse, nya vanor kunna omdana
begreppen så, att den forna dygden anses som ogärning eller
omvändt. För att blott nämna ett enda exempel: vi straffa nu som
brott mot lif och egendom alla tilltag, som likna våra nordiska fäders
vikingatåg, hvilka däremot för 1,000 år sedan ansågos som
utomordentligt hedrande mannabragder. På längden gör sig vanligen
det starkaste af de inflytanden, som den samhälleliga omgifningen
utöfvar, rådande, äfven om det strider mot våra ärftliga böjelser,
hvilka alltid äro ytterligt sega. Som regel ser man därför den enskilde
handla så, som landets lagar, flertalets uppfattning och inflytelserika
människors föredöme angifva såsom rätt.
På en låg moralisk ståndpunkt är man i så hög grad beroende af
omgifningen, att man endast anser moralens bud giltiga för ens
beteende mot stamförvanter, men icke mot främlingar. Ju högre ett
folk nått i utveckling, desto flera individer finnas inom detsamma,
som vidga denna trånga uppfattning af altruismen; ja, en stor del af
moralens utvecklingshistoria innebär icke förvärfvandet af nya
rättsbegrepp, utan utsträckandet af de gamla begreppens
omfattning från fränden till främlingen, från landskapet till landet,

från frie till ofrie, från mannen till kvinnan, från öfverklass till
underklass, från fosterlandet till mänskligheten.
Emot de äldre religiösa och filosofiska lärorna ställer nutidens
antropologi och etnografi vissheten att det icke inom ett enda
område för den mänskliga rättskänslan finnes någon af alla folk
fasthållen norm; att all sedlighet är en följd af småningom samlad
erfarenhet och småningom vunnet arf, och att således hvarken
gudomlig uppenbarelse eller medfödda rättsbegrepp legat till grund
för moralen.

4. Moralens fyra utvecklingsskeden.
Naturen gör intet språng. Liksom människans organism utvecklat sig
från lägre till högre lifsformer, så har hennes moral utvecklats från
en ståndpunkt, som vi kunna kalla djurisk. Under detta djuriska
skede är kannibalismen det framträdande draget.
Småningom upphör människoätandet; och slafveriet framträder. I
stället för att behandla sin krigsfånge som jaktbyte behandlar man
honom nu som arbetsdjur. Detta moraliska skede kan kallas vildens.
Under det tredje skedet, barbarens, utbytes småningom slafveriet
mot lifegenskap; aktningen för lif och egendom — till hvilken hustru
räknas — är så mycket ökad, att mord, stöld och äktenskapsbrott
strängt straffas.
Under det fjärde — och tillsvidare sista — moraliska skedet, det i
hvilket vi befinna oss, är den lifegne vorden daglönare. Den
barbariska moralen finnes kvar i mycket, men man börjar blygas för
densamma, och hyckleriet utmärker därför vår tid liksom alla de
skeden, då en högre sedelära erkännes än den, som gått in i kött
och blod hos samhällets flertal. Slafveriet och lifegenskapen äro —
förklädda — kvar i lönekampen. Mordet fördömes af lagen, men
massmordet, kriget, godkännes ännu af allmänna meningen. Engifte
ålägges af lagen, men prostitutionen är dock socialt erkänd.
Offervillighet predikas, men vinstbegär drifver nästan alla företag;
rikedomen äger all makt. Samtidens moral är den industriella.
Dessa fyra skeden öfvergå det ena i det andra; flera samtida folk
stå ännu på något af de tidigare skedena, men västerlandets odling
befinner sig i det sistnämda, industriella eller merkantila skedet.
Inom detta åter finnas individer, hvilkas lif och lära äro omgifningen
mycket öfverlägsna; de äro så att säga nutidens löften om en bättre

framtid. Men man får ej döma nutidens allmänna moral efter dessa
undantagsmänniskor, lika litet som t. ex. Sokrates kan anses ha varit
ett uttryck af den allmänna sedligheten hos grekerna eller Jesus af
den hos judarna rådande.
Till utgångspunkt vid bedömandet af hvarje moraliskt skede måste
man tvärtom taga flertalets seder, de vanliga företeelserna, icke
ytterligheter i vare sig det goda eller onda. Det blir sålunda icke de
finare skiftningarna i den moraliska utvecklingen utan endast några
få, väsentliga drag, som i det följande komma att framhållas för att
utmärka skillnaderna mellan den djuriska, den vilda, den barbariska
och den industriella moralens skeden. Dessa hufvuddrag äro:
människolifvets värde, de svagas behandling, förhållandet mellan
könen, aktning för äganderätten samt altruismen i allmänhet och
pliktkänslan gent emot den rådande moralen.

5. Den djuriska moralen.
A. Människans värde. Den djuriska moralen vet intet om aktning
för människolifvet. För att stilla sin hunger efter kött och tillgodose
sitt begär efter läckerheter, äta människorna hvarandra. Hos alla
kannibaler anses ungt kvinnokött som mest välsmakande. Och innan
hustrun hunnit bli gammal och seg uppätes hon därför ofta;
stundom får hon själf tända elden, öfver hvilken hon sedan anrättas.
Bekant är historien om vilden, som af en missionär erhöll besked, att
han ej kunde bli döpt, så länge han lefde i tvegifte. Om ett par dagar
meddelade vilden, att detta hinder nu var undanröjt, ty han hade ätit
upp den ena hustrun! Föräldrarna uppätas, då de åldras, af barnen,
och icke sällan äta föräldrarna sina egna barn. Äfven om modern
gråter, då fadern dödar barnet, lugnar hon sig vanligen, ifall hon får
sin »lagliga» del, barnets hufvud, att gnaga på. I Australien, på Nya
Seeland och Stilla hafvets öar, där människoätandet ännu delvis
kvarlefver, är kriget sällan annat än människojakt. Man äter sitt
nedlagda byte på själfva slagfältet eller tar hem det, göder det och
slaktar det sedan vid något fästligt tillfälle. Man undervisar
ungdomen huru den på ett »passande» sätt skall stycka och äta en
människa. Hämdlusten och den föreställningen att man kan tillägna
sig fiendens styrka och mod genom att äta hans kött medvärka att
bevara kannibalismen, äfven där det finnes godt om annan köttföda.
Fåfängan öfvar ock sitt inflytande; så t. ex. berättar en resande om
en man, som åt sin hustru blott för att bli omtalad som en duktig
personlighet. Där tillförseln på människovildt var jämförelsevis ringa,
förbehöll man i fredstid denna läckerhet åt höfdingarna — hvilka
dessutom alltid ha rätten till de bästa bitarna. Det öfriga folket
kunde blott under krigstid erhålla denna njutning, och kvinnorna

förbjödos helt och hållet att taga del i dessa måltider. När
människoätandet i dess hvardagliga form småningom upphör,
stannar det länge kvar som religiöst bruk; människooffren till
gudarna äro ett bland uttrycken för tron, att gudarna också älskade
människokött. Sägnerna om Abrahams offrande af sin son Isak och
grekernas af Ifigenia — hvilka båda offer först voro befallda af
gudarna, men sedan hindrades genom gudomligt ingripande —
bevisa att vid det skedet ett nytt rättsmedvetande höll på att arbeta
sig fram, ett medvetande, hvilket fördömde människooffer. I
åtskilliga religioner, äfven den kristna, finnas föreställningar och
bruk, som stå i ett, nu undanskymt, sammanhang med detta tidiga
utvecklingsskede. Ej blott som religiöst bruk utan ock som en
straffbestämmelse har människoätandet fortlefvat hos ganska högt
utvecklade folk. På Sumatra t. ex. dömas äktenskapsbrytare och
tjufvar att ätas. Och äfven hos vår tids kulturfolk finner man att
människoätandet tillgripes vid hungersnöd; t. ex. af strandade
europeiska skeppsbesättningar.[8]
De trakter, där kannibalismen visar sig svårast att utrota, hafva
varit sådana, där (som t. ex. på Nya Seeland) naturen endast
frambringar ett ringa antal af däggdjur och saftiga frukter. I de
trakter däremot, hvarest annan riklig köttföda finnes, aftager
kannibalismen genom många samvärkande inflytanden. Det
kraftigaste har troligen varit nyssnämda förbud för kvinnor att äta
människokött, emedan männen velat förbehålla sig ensamma denna
njutning. Förbudet har uppehållits t. o. m. genom dödsstraff, och
fruktan har sålunda småningom hos kvinnan alstrat en instinktiv
motvilja för detta födoämne, medan hon tvärtom, där intet sådant
förbud varit gällande, med god smak delar de rysliga måltiderna t.
ex. på Nya Seeland. Sedan människoätandet på nyssnämda sätt
blifvit motbjudande för kvinnorna, utvecklades också småningom hos
barnen mödrarnas motvilja för människoätandet. Detta är ett af de
många fall i moralens utvecklingshistoria, där själfviskheten hos ena
delen af mänskligheten varit en af orsakerna till en sedlig känslas
uppvaknande hos den andra delen.

B. De svagas behandling. Ej blott genom kannibalism, utan äfven
på många andra sätt visar sig under det djuriska skedet
missaktningen för människolifvet. Det finnes intet samhälleligt skydd
för den svagare; dråp är en enskild angelägenhet, och en hvar
bärgar sitt lif blott i mån af sin förmåga att värja det — hvadan
också de gamla och sjuka, kvinnor och barn äro i de starkares våld.
Ett oupphörligt krigstillstånd råder; vilddjursbegäret att döda, att
besegra sina medtäflare, att äta människokött underhåller detta
tillstånd, och ur detsamma födes den uppfattningen, att det är en
ära att följas af många slagna fiender in i det andra lifvet. Våra
nordiska fäders begrepp om Valhalls fröjder — där kämpen fortsatte
lifvets strider — liknar alldeles det, som ännu fortlefver hos öbon på
Viti[9], hvilken sörjer, när han icke kan framträda för gudarna följd af
nog många »goda gärningar», d. v. s. dödade fiender! Hälst slaktas
fångarna under marter, och äfven sedan människoätandet upphört,
fortsättes själfva detta pinande som ett älsklingsnöje; ofta släppas
fångarna lösa för att hetsas till döds, alldeles så som vildens
europeiska broder roar sig med att hetsa sitt instängda villebråd i
sina jaktparker!
Och är väl — i aktning för människolifvet — monarken, som
afskickar sina segertelegram efter en »lycklig» drabbning, väsentligt
skild från indianen, som med stolthet förtäljer att han har 500
skalper af fiender, från hvilka han befriat sitt folk?
Till den djuriska moralens krigsseder hör ock ett fullständigt
nedgörande af fiendens gubbar, kvinnor och barn. Först småningom
börjar man inskränka dessa allmänna blodbad, dels genom
envigeskamp mellan några utvalda kämpar, dels genom att upprätta
med religiös hälg omgifna skyddsplatser (asyler). Sålunda fick hos
greken den flyende fienden skydd vid husets härd eller vid templets
altare, och en motsvarighet till detta har man funnit i våra dagar t.
ex. hos vildarna på Sandwichsöarna.
Européens eröfringsfärder till Amerika, hans nutida
»civilisatoriska» expeditioner till Asien och Afrika och hans krig,
sådana de förts ännu på aderton-hundratalet, visa oss icke någon
synnerligen skarp gräns mellan den djuriska vildens och européens

moral i fråga om aktningen för människolifvet, när eröfring och krig
bragt hans likar i hans våld.
Under människans tidigaste utvecklingsskeden, då kampen för
tillvaron är hård, tillgången på födoämnen knapp, blir den svage
endast en börda för den starkare, som denne snarast möjligt söker
befria sig från. I Nya Kaledonien blir den, som ej orkat äta på 3
dagar, vanligen ihjälslagen, och de åldrige begrafvas lefvande, ofta
utan att man förut gjort sig mödan att slå ihjäl dem. På Sumatra åt
en folkstam sina gamla föräldrar under den tid af året, när saltet var
billigt och citronerna mogna. De gamla stego upp i ett träd, barnen
skakade trädet under sången: »Frukten är mogen, tiden är inne»; de
gamla stego ned, slaktades och åtos med salt och citron. På Viti var
föräldramord för ej länge sedan rent af en religiös plikt! Enligt den
religiösa föreställningen därstädes skulle man komma till det andra
lifvet alldeles i samma tillstånd som man lämnat detta. Det var
därför barnens uppgift att befordra sina föräldrar till evigheten,
innan de blifvit allt för orkeslösa. Familjen följde den gamle till
grafven, man tog ett hjärtligt afsked, strypte sedan åldringen samt
begrof honom högtidligt. Vitibons pliktkänsla var i detta afseende
lika befallande som européens är det i alldeles motsatt riktning.
Buschmännen låta vilddjuren äta upp de gamle; andra folk åter
lämna dem att svälta ihjäl; sådan var lapparnas och är stundom
ännu eskimåernas sed.
Hvad vården om afkomman angår, så är den djuriska människans
moral i regeln djurens underlägsen. Men detta beror åter på
människans öfverlägsna förmåga att beräkna villkoren för seger i
kampen för tillvaron. För människan liksom för djuret är
själfbevarelsedriften och könsdriften de två starkaste drifkrafterna.
Släktbevarelsedriftens andra beståndsdel, kärleken till afkomman,
kan lätt råka i strid med själfbevarelsedriften, och då segrar denna
senare oftare hos den om lifskampens svårigheter mera medvetna
människan än hos djuret. Under de tidigare skeden, om hvilka vi nu
tala, lefde alla i umbäranden och faror. Vården om afkomman
innebar under dessa förhållanden så mycken möda, att man kan
förstå att egoismen i nödens stund segrade, ehuru ej utan strid, —
och att barnen offrades för det egna jaget.

Ju lägre en folkstam står i utveckling, och ju värnlösare den därför
är i kampen för tillvaron, desto vanligare äro barnamord. I
Tasmanien mörda föräldrarna vanligen de 3-4 första barnen, i
synnerhet om de äro flickor, och sker ej detta strax efter födseln, så
utföres det i regeln när krig utbryter. Att vildarna i häftighet slå ihjäl
sina barn är också mycket vanligt. Sålunda såg en resande i
Eldslandet en far krossa sitt barn mot klippan, emedan barnet stött
omkull en äggkorg — ett kraftigare uttryck af samma råhet, som vid
liknande tillfällen kommer européerna att med stryk öfverfalla sina
barn.
Medan den moraliskt outvecklade människan sällan är i stånd att
behärska sig, är vilden detta endast i de fall, där en lång erfarenhet
om tygellöshetens följder gjort själfbehärskning till hans »andra
natur». Den primitiva människans andliga lif är en rad af enkla
impulser, hvilka sällan tyglas af yttre hänsyn eller hämmas af några
inre motvärkande rörelser; därför följer handlingen blixtsnabbt
driftens ingifvelse.
Att vildarna därjämte utan tvekan döda de vanskapliga barnen och
att barnamord är eller varit lagstadgat på sådana öar i Stilla hafvet,
där födoämnenas mängd varit begränsad — detta är sakförhållanden
af hvilka man skulle tycka sig berättigad att sluta till frånvaron af all
föräldrakärlek hos vildarna. Men moderkärleken är så djupt rotad i
naturen, att de tasmaniska kvinnorna, som beröfvas sina barn,
skaffa sig ersättning genom att ägna sina ömma omsorger åt små
hundar. Och ej ens på Sandwichsöarna — där den kvinna, som
försummade plikten att låta mörda sina barn, så snart hon fick fler
än högst tre, drabbades af samhällets förakt och skymfligt uteslöts
ur alla »aktningsvärda» samhällsmedlemmars sällskap — blef
modersömheten utrotad. Från den härledde sig t. ex. seden, att
barnet skulle dödas genast efter födseln och innan modern sett det;
hade det andats blott en half timme, fick det fortfarande lefva. Och
på dessa öar omhuldades de uppväxande barnen med stor ömhet af
sina mödrar.
Barnamordens svårutrotlighet sammanhänger med den mycket
naturliga uppfattningen, att barnen äro föräldrarnas egendom. Det

är först mycket sent och ännu ytterst otillräckligt, som samhället
beredt skydd för barnen mot föräldrarnas godtycke.
Fosterfördrifning hör också samman med den djuriska moralen.
Hos många vilda folk bedrifves den planmässigt och fortsättes långt
efter det barnamorden börjat betraktas som omoraliska. Att såväl
fosterfördrifning som barnamord ännu tillhöra också kulturfolkens
seder, ehuru de fördömas af deras moral, beror måhända därpå, att
det ofödda eller nyfödda barnet af kvinnan uppfattas som endast en
del af hennes egen kropp, hvilken hon kan behandla efter behag.
Blott småningom blir barnet för moderns känsla en själfständig
personlighet. De flästa barnamord hos kulturfolken, liksom hos
vildarna, begås också inom första dygnet; ifrån det modern börjat
vårda barnet, vaknar ömheten och besegrar alla andra känslor af
blygsel, af oro för framtiden o. s. v. Att äfven bildade kvinnors moral
ofta är djurisk i fråga om moderlighetens plikter, torde dessutom
delvis bero af den falska anständighet, hvilken hos kulturfolken vållar
att den unga flickan ej uppfostras till insikt om sin plikt gentemot
släktets lif. Först när kvinnorna från barndomen lära sig betrakta
släktlifvet i kunskapens fulla dager och med religiöst allvar, kunna
hos dem de sedliga begrepp allsidigt utvecklas, som hafva sin rot i
uppfyllandet af naturens egna villkor, men i hvilka begrepp kvinnorna
stundom ännu stå på sina urmödrars låga ståndpunkt.
I många afseenden, utom det nyssnämda, kunna vi i våra
kultursamhällen finna kvarlefvor af den djuriska moralen med
afseende å betraktandet af människan ur väsentligen matnyttig
synpunkt. Morden på fosterbarn och undantagshjon äro yttringar af
den primitiva olusten att föda onyttiga personer. Och många steg på
den sedliga skalan torde ej skilja den östersjöfiskare — som då han
fann sin drunknade hustrus lik fullsatt af ålar, plockade bort dessa
och lade ut liket för att få ny fångst — från australnegern, som
styckar sitt lefvande barn för att få fiskbete.
C. Förhållandet mellan könen. Bland djuren, åtminstone
ryggradsdjuren, äro honorna i regeln icke föremål för misshandling.
Hos somliga fåglar kan man t. o. m. säga att frieriet, makens ömhet

om makan under häckningstiden och den ena makens djupa sorg vid
den andras död förete tecken till en kärlek af högre art. Äktenskaplig
kärlek i högre mening är en känsla, i hvilken egoismen och
altruismen nått full jämvikt, så att den egna lyckan endast vinnes i
och genom beredandet af den andras lycka. Men af denna slags
äktenskapliga kärlek finnes hos den djuriska människan intet spår;
hon står tvärtom i detta fall långt under icke blott fåglarna utan
många af däggdjuren. I Tasmanien, hos australnegrerna och
flerstädes, är kvinnan ännu blott en svagare varelse, som mannen
kan bruka och misshandla utan ringaste hänsyn. Öfverallt på den
djuriska moralens ståndpunkt, och under det skede, då fiske, jakt
och krig äro mannens enda sysselsättningar, lägges allt annat
arbete, äfven det tyngsta, på kvinnan. Hon bygger bostaden, samlar
bränslet, bär alla bördor, ofta med dibarnet på ryggen, tillagar födan
och mättar sig med de kvarlefvor, mannen kastar åt henne. Ha fisket
eller jakten slagit fel, får hon gräfva upp rötter, dyka efter musslor,
klättra efter frukter. De flästa kvinnor hos nutidens vilda folk
vanställas af sår eller ärr efter männens misshandling. Gitter mannen
ej själf aga hustrun, lämnar han henne i några kvinnors våld, hvilka i
hennes misshandlande finna den grymma njutning, som den
förtryckta och outvecklade varelsen ofta känner af att låta andra lida
hvad man själf lidit, liksom de europeiska barn, som uppfostras med
stryk, vanligen äro de grymmaste mot andra, svagare barn och djur.
Nya Seelands »vigselformulär» består i dessa till mannen riktade
ord: »Du är hennes herre; sälj henne, döda henne, ät henne, om du
behagar». I Indien och flerstädes var hustrun fordom pliktig att döda
sig vid mannens död. Uppfattningen af kvinnan som en oren varelse
har tagit sig uttryck i många vildars seder. Flerstädes får hon ej äta
tillsammans med männen, ja ej ens koka sin mat vid samma eld.
Efter barnsbörden måste hon genom mångahanda bruk renas, och
ännu kvarlefver i våra samhällen i och med »kyrktagningen» en
återstod af den djuriska moralens låga uppfattning af moderskapet.
Ehuru sederna växla mellan större och mindre grad af grymhet,
kan man säga om nutidens vildar, att kvinnan af dem uppfattas som
lastdjur, njutningsmedel och slutligen födoämne, samt att denna
uppfattning är för den djuriska moralen betecknande. Att flera af

nutidens forskare anse den tidigaste familjen hafva varit grundad på
modersväldet (»matriarkatet»), icke på fadersväldet, ändrar icke
sakförhållandet, att kvinnorna hos forntidens vilda folk haft och hos
nutidens hafva en mycket låg ställning. Matriarkatet anses ha
uppstått genom omöjligheten att veta hvem som var den rätte
fadern, då samma kvinna ägdes af flera män. Modern, som, utom
lifvet, också gaf barnet den första vården, blef då ansedd som dess
rätta ägare, och modern med sitt barn blefvo således familjens
första medlemmar. Så tillfälligt var — under detta skede — mannens
förhållande till kvinnan, att hans förtryck af henne som den svagare
ej mildrades af någon som hälst ömhet.
Fadersväldet, trots all dess grymma makt öfver hustrurna och
barnen, blef därför ett stort framsteg i moralisk utveckling, ty
mannens äganderätt till vissa kvinnor och barn medförde
småningom en utveckling af den beskyddande ömhetens känsla hos
honom. Mannens ändrade uppfattning af kvinnan har framgått
genom en så ytterst långsam — och ännu alldeles oafslutad —
utveckling, att det är på goda skäl, man plägar bedöma ett
samhälles odlingsgrad efter den ställning kvinnan intar inom
detsamma.
Blygsamhetskänslan är, liksom kärleken af sen tillkomst. Äfven hos
de djurslag, där ömheten mellan makarna är stor och där honan
behandlas väl, finnes ej spår af blygsamhet; äfven hos de primitiva
människorna saknas den lika fullständigt. Hvarje drift tillfredsställes
ögonblickligt, offentligt och utan aning om anständighet. I
förhållandet mellan könen råder månggifte i ordets fulla bemärkelse.
Och när mannen börjar kräfva trohet af sina hustrur, så är det till en
början endast ur äganderättslig synpunkt; han vill icke bli bestulen,
men han hyr gärna ut hustrurna åt sina vänner eller andra män. En
hottentott hyr ut sin hustru åt européen för en bit tobak, lika villigt
som hans dotter säljer sig för en bomullsnäsduk.
Själfva »äktenskapet» åvägabringas genom rof; mannen lurar på
grannstammens kvinnor; finner han en, så störtar han sig öfver
henne, döfvar henne med ett klubbslag och släpar henne hem vid
håret. Ju flera sålunda vunna hustrur desto flera slafvinnor har också
mannen. Rofvet uppgöres senare med hennes stam, så att hon blir

röfvarens lagliga egendom; äfven äktenskapen inom stammen
motsvara det gamla nordiska uttrycket »brudköp»: kvinnan är en
sak, hvilken mannen tillhandlar sig af ägaren, som är fadern eller
närmaste manliga frände[10].
Föreställningen att kvinnan af naturen skulle hafva ett slags
blygsamhetskänsla, ett visst begrepp om kyskhet, motbevisas
fullständigt genom etnografien. Där samhällsseden godkänner det,
öfverlämnar sig kvinnan från tidiga ungdomen åt huru många män
som hälst; där mannen ej kräfver trohet, finnes hos hustrun ej ens
begreppet därom; blodskam är flerstädes en naturlig sak, som ej
uppväcker minsta fasa, och att vid religiösa fäster få offra sin
jungfrulighet åt prästerna är en af ungmör eftersträfvad ära.
Urmänniskans ohäjdade tillfredsställande af de naturliga drifterna
hindrar ej hos dem uppståendet af onaturliga laster. Långt ifrån att
dessa — som man hör påstås — bland vildarna utbredas genom
européerna (och hos dessa senare uppstå genom en »onaturlig»
kultur), finnas tvärtom sådana laster hos en del vilda folk, innan de
haft ringaste beröring med européerna.[11]
Så länge ingen blygsamhetskänsla finnes, brukas inga kläder,
annat än som skydd mot köld, i strid, o. s. v. eller som grannlåt.
Kvinnan börjar att hölja sig, när mannen börjar göra sin äganderätt
till henne gällande, och när han på henne straffar andra mäns
tillgrepp af denna hans egendom. Genom fruktan alstras således hos
kvinnan den första ansatsen till könslig återhållsamhet, omsorgen att
ej utsätta sig för andra mäns blickar och hustrulig trohet. Att fruktan
är första drifkraften, framgår bland annat af följande sakförhållande:
hos samma folk, där hustrurna börjat behärska sig, skall man ännu
finna de ogifta kvinnorna alldeles tygellösa, och medan de förra
delvis hölja sig, gå de ogifta alldeles nakna. På Tahiti, där den
könsliga friheten för ej länge sedan var alldeles utan gräns, fanns ej
skymt af blygsamhet; på Nya Seeland däremot — hvarest männen
döda sina hustrur, ifall de utan tillstånd gifva sig åt andra män —
behålla kvinnorna t. o. m. under sömnen och under badet en lätt
dräkt. Hos dessa Ny-Seeländska kvinnor, som ännu äro kannibaler,
hafva dock redan ömhets- och trohetskänslorna nått en ej ringa grad
af utveckling, såsom de européer intyga, hvilka haft hustrur till låns

af infödingarna. Och äfven hos de Ny-Seeländske männen har en
viss känsla af olust gent emot dylika »lån» börjat utveckla sig. En
höfding motstod till och med en europé, som ville låna hustrun mot
att ge mannen en enkelbössa; men när européen slutligen bjöd
honom en dubbelbössa, tog han bössan med ena handen och sköt
med den andra hustrun mot främlingen.
Att blygsamhetskänslan sedan den utvecklats, dock förblifvit
beroende af klimatiska och andra förhållanden och därigenom ytterst
växlande, är en allmänt känd sak. Japanesiskan t. ex., som är
mycket anständigare klädd än europeiskan, badar sig oklädd i en hel
samling af män; den franska damen under förra århundradet lät den
manlige kammartjänaren kläda sig från topp till tå, men kände
förlägenhet om hon råkat att af ett sällskap bli sedd med naturlig
hårfärg, utan puder; nutidens världsdamer tveka ej att på aftonen
visa sig halfnakna i baldräkt, men blygas om en man på morgonen
öfverraskar dem i en mycket mindre blottande morgondräkt.
Kortligen: begreppet om kyskhet och blygsamhet beror ingenstädes
af något annat än den uppfattning därom, som hos ens omgifning är
gängse. Och ifråga om kyskheten hos kulturfolken kan t. ex.
påpekas, att i Spanien, Skottland o. s. v., där barn utom äktenskapet
icke anses som en skam, äro barnamord mycket sällsynta och
omvändt.
Men själfva kyskhetens och blygsamhetens känsla väckes först hos
mödrarna genom fruktan, utvecklas sedan hos döttrarna, och
småningom bli kyskheten och blygsamheten naturliga känslor hos
kvinnorna, som sedan invärka äfven på männens moral i dessa
afseenden.
Slutsatsen af dessa iakttagelser rörande könsförhållandet blir: att
den kyska kärleken, en allomfattande, hel och varaktig lidelse, är en
frukt af utvecklingen, och den kan således ej finnas vare sig hos det
ena eller andra könet på de lägre utvecklingsskedena. Men vildens
djuriska drift är första länken i en kedja, hvars sista länk är den
stora, upphöjda och frigörande känsla, som drager andligt
besläktade, högt utvecklade naturer till hvarandra. Och ännu i dag
torde förmågan att på detta sätt djupt älska endast finnas hos ett

fåtal — som en företrädesrätt, rik på möjligheter af den största lycka
och det största lidande.
Detta fåtal skulle troligen ej nu nått denna förädling af den
ursprungliga, råa driften, ifall icke våra förfäder, i sin starka egoism,
med döden straffat sina kvinnor, när dessa glömde att de voro delar
af sin »herres» lösegendom.
D. Aktning för äganderätten. Äfven aktningen för äganderätten
är en förvärfvad känsla. I våra af pänningen behärskade samhällen,
är allmänna moralen mycket sträng mot tjufnad i de former, som
hemfalla under lagen. Man kan göra sig skyldig till affärssvindel, till
politisk eller annan korruption; man kan svika sin öfvertygelse för
vinnings skull och — ändå förbli hedrad som »samhällspelare»,
medan stackaren, som stulit af nöd, blir samhälleligt brännmärkt!
Ett förvärfvat begrepp, så djupt rotat som aktningen för
äganderätten nu är i vårt samhälle, måste hafva börjat förvärfvas
mycket tidigt. I människosläktets barndom voro tvisterna om mitt
och ditt helt visst de först och oftast förekommande, liksom i
barnkamrarna nu för tiden.
Visserligen finnes i alla primitiva samhällen kommunism med
afseende å stammens egendom. Men stammen värnar sina
jaktmarker och fiskvatten mot grannstammen. Nödvändigheten att
åt sig trygga villkoren för lifsuppehälle, skapar det första
medvetandet om äganderätt. Inom stammen torde
äganderättskänslan först ha gjort sig gällande i önskan att för sig
behålla de kvinnor man fångat eller tillbytt sig; den nytta, hustrurna
gjorde sin herre och man, väckte antagligen tidigt hos honom den
moraliska åskådning, som en buschman uttryckte sålunda: »När man
tar min hustru, gör man orätt; när jag tar en annans, gör jag rätt».
En åskådning, som icke saknar anhängare — ehuru mindre
öppenhjärtiga — i våra samhällen.
Äktenskapsbrottet straffas, som ofvan påpekades, i sin egenskap
af stöld; ofta dödar vilden sin brottsliga hustru eller afskär
åtminstone (och uppäter ofta) hennes näsa. Känslan af äganderätt
till hustru och barn följes sedan af äganderättskänslan till vapnen

eller redskapen, som man tillvärkat, husdjuren, som man tämt;
slutligen — och under ett senare skede — till jorden, som man odlat;
sist till betesmarken och skogen. Öfverallt hafva i det äldsta
samhället kvinnorna och all annan egendom varit samegendom och,
då allt tillhörde alla, uppstodo vissa ömsesidighetsbegrepp, vissa
gemensamhetsvanor, mot hvilka aktningen för egendomen sedan
hade svårt att kämpa sig fram. I ett kommunistiskt samfund är det
hvarken brott att taga eller dygd att gifva; gästfrihet, gifmildhet äro
där så själfklara, att det icke anses som ädelmod; och tacksamhet
blir således äfven en i allmänhet okänd företeelse. Hos eskimåerna t.
ex. dela alla den hval någon af dem fångat; har man vapen eller
kajaker, lånar man ut dem, och låntagaren ersätter dem ej, ifall han
förstör dem; långifvaren har ju endast lånat af sitt öfverflöd; stjäla
betyder endast att taga det nödvändiga från någon. Å andra sidan
måste alla dela mödorna vid jakt och fiske. Vill någon undandraga
sig dessa mödor, så kan han det och lefver då för sig själf, men på
sin egen risk; han får behålla sin fångst, men ej påräkna hjälp af de
andra. Dessa, af gemensamhet i egendom och arbete präglade,
seder äro ett öfvergångsskede från kommunism till
»privategendom».
Bland öfolken i Stilla hafvet har man ock tillfälle att iakttaga olika
öfvergångsformer; på somliga öar råder ännu ren kommunism; på
andra finnes privategendom, men såsom en ganska ny inrättning. Så
t. ex. kunde på Markesas-öarna för ej länge sedan hvarje
förbigående stiga in till en familj, deltaga i måltiden och gå utan att
tacka — man hade ju endast brukat sin rätt!
Kommunismen var naturlig, så länge individen, illa väpnad i
kampen för tillvaron, behöfde sina likars hjälp för anskaffandet af
föda och för skyddet af denna. De altruistiska känslor, som genom
denna samegendom och ömsesidiga hjälp småningom utvecklades,
måste hafva varit starka, ty de fortforo att värka, äfven sedan
herdelifvet och åkerbruket småningom medförde den för egoismens
utveckling så gynnsamma enskilda egendomen.
Med uppkomsten af enskild egendom — eller säregendom — blef
tjufnad ett brott och ärlighet en dygd.

Därigenom att tjufnad straffades med döden eller andra grymma
straff, uppstod småningom en instinkt, som höll den hand tillbaka,
hvilken utsträckte sig för att stjäla från stamförvanter. Men själfva
ärlighetens begrepp växte ytterst långsamt, efter som man länge
ansåg det berömligt att stjäla från grannstammarna. Ja — ifall det
blott sker efter en krigsförklaring, — så anse vi ju ännu sådana
stölder hedrande!
E. Altruism och pliktkänsla. Här ofvan påpekades den altruism,
som redan måste finnas i det kommunistiska samhället och utan
hvilken själfva »samhället» vore omöjligt. Det, som sammanhåller
medlemmarna i en flock mot en annan flock, måste vara en viss
samkänsla, en viss sympati, en viss ömsesidighet i tjänster och en
viss förmåga att samvärka genom underordnande af den enskilda
driften under det allmänna gagnet. Men redan innan denna
sammanslutning i flock äger rum, har altruismen börjat väckas hos
föräldrarna i och genom deras vård om barnen. Föräldraömheten,
som är oumbärlig för släktets bevarande, är en ursprunglig känsla
såväl hos djur som människor, och fanns äfven där de allt för
mångtaliga barnen åtos upp. Och ur denna släktbevarelsedrift, som
under vården om afkomman motvärkar själfbevarelsedriften, har —
som förut yttrats — all förmåga af oegennyttig hängifvenhet sitt
första ursprung. Denna förmåga tages sedan i anspråk i och genom
samlifvet med stammen. Äfven det äktenskapliga samlifvet måste,
trots all sin ursprungliga råhet, dock i någon mån vara värksamt i
altruistisk riktning. Senare än altruismen hos föräldrarna, hos
stammedlemmarna, hos makarna, utvecklar sig altruismen i barnens
känsla för föräldrarna. Endast de handlingar, som genom
smärtsamma eller angenäma följder inprägla sig i medvetandet,
omdana, som vi sett, detta till varaktiga känslor. Och när barnen
börja bli medvetna, när de kunna reda sig själfva, lämnar den
primitiva människan dem också åt sig själfva. Könsförhållandets
tygellöshet gör ett familjelif enligt våra begrepp för dem okänt.
Barnen se modern misshandlas af fadern och följa snart hans
föredöme. Ett utöfver de späda åren fortsatt ömhetsförhållande från

föräldrarnas sida gent emot barnen hör på denna odlingsgrad till
undantagen. Därför bli äfven de motsvarande känslorna hos barnen
länge outvecklade. Undantag finnas dock i detta som i andra
afseenden.
Man kan få se drag af äkta altruism hos vildar, t. ex. se dem
ädelmodigt blottställa sitt eget lif, visa en stor tillgifvenhet och
tacksamhet o. s. v. — allt drag, hvilka, såsom vi veta, man kan finna
äfven hos de högre djuren. Men man kan icke lita på dessa känslor, i
synnerhet ej hos vilden; de äro lika oberäkneliga som sällsynta.
Frånvaron af hvad vi kalla »humanitet» — mänsklighet — är ju just
det utmärkande för den djuriska moralen.
Den starkes rätt är all rätt; men ur detta den starkes egoistiska
sätt att göra sin rätt gällande spira dock, som vi sett, hos de svagare
de vanor, hvarifrån sedan vissa sedliga begrepp utveckla sig. Af
fruktan framkallas en viss själfbehärskning. Ur själfva våldet uppstår
en första dunkel aning om rättvisa; ty själfbevarelsedriftens impuls:
att gälda slag med slag, gör slutligen vedergällningens begrepp till
ett af de i naturen djupast rotade. Den starkares, på många sätt
visade, förmåga att göra sin vilja gällande, skapar småningom hos
de svagare böjelsen att frivilligt underordna sig hans vilja. Olydnaden
är så farlig, att gagnet af lydnaden blir den instinkt, som inom
vildens dunkla pliktmedvetande blir mäst befallande; och detta
alldeles oberoende af arten hos de befallningar, som han har att
efterkomma. Han tänker icke öfver det rätta eller orätta i saken själf;
han lyder »blindt». Moralens »första bud» blir således: Lyd
höfdingen i allt och alltid.
Hans andra bud är: Stjäl icke dina stamförvanters egendom (till
hvilken hör deras kvinnor).
Hans tredje bud lyder: Dräp icke, om du ej däraf har ett gagn,
som motsvarar den fara du själf löper.
Hur ytterst enkel och rå denna moral än må synas, så är den dock
det frö, hvarur en högre moral utvecklat sig; ty den tvingar
människan till en viss grad af underordnande under andras kraf —
och är således en början till altruism. Men detta underordnande står
i samband med hennes erfarenheter af det för henne själf
obehagliga eller angenäma; således framkallar det äfven en

Business Intelligence and Analytics Systems for Decision Support 10th Edition Sharda Solutions Manual

About This Presentation

Slide Content

Tags

Categories

Download

Quick Actions

Statistics

Related Slideshows

Business Intelligence and Analytics Systems for Decision Support 10th Edition Sharda Solutions Manual

About This Presentation

Slide Content

Slide 1

Slide 2

Slide 3

Slide 4

Slide 5

Slide 6

Slide 7

Slide 8

Slide 9

Slide 10

Slide 11

Slide 12

Slide 13

Slide 14

Slide 15

Slide 16

Slide 17

Slide 18

Slide 19

Slide 20

Slide 21

Slide 22

Slide 23

Slide 24

Slide 25

Slide 26

Slide 27

Slide 31

Slide 32

Slide 33

Slide 34

Slide 35

Slide 36

Slide 37

Slide 38

Slide 39

Slide 40

Slide 41

Slide 42

Slide 43

Slide 44

Slide 45

Slide 46

Slide 47

Slide 48

Slide 49

Slide 50

Slide 51

Slide 52

Slide 53

Slide 54

Slide 55

Slide 56

Slide 57

Slide 58

Slide 59

Slide 60

Slide 61

Slide 62

Tags

Categories

Download

Quick Actions

Statistics

Related Slideshows

8-top-ai-courses-for-customer-support-representatives-in-2025.pptx

7-essential-ai-courses-for-call-center-supervisors-in-2025.pptx

25-essential-ai-courses-for-user-support-specialists-in-2025.pptx

8-essential-ai-courses-for-insurance-customer-service-representatives-in-2025.pptx

Know for Certain

PPT OPD LES 3ertt4t4tqqqe23e3e3rq2qq232.pptx