Barns och ungas utveckling inom funktionsnedsättning.pptx

Barn och ungas utveckling inom funktionsnedsättning

1. Barns och ungas utveckling - identitet, relationer och funktionsnedsättning Anknytning – nyfödda lär sig att knyta an och samspela med några få personer (familjen) Anknytningsobjekt – vanligtvis förälder – första steget till kommunikation genom ögonkontakt –vid ca 6 månader skiljer på personer All form av kommunikation är grunden till samspel Trygg anknytning viktig för att utveckla förmågan till empati och kärlek samt att utveckla förmågan att uttrycka egna känslor och behov Konsekvenser för barn med funktionsnedsättningar – anknytning sker med hjälp av våra olika sinnen, syn, hörsel, känsel, lukt, smak – kan skapa svårigheter att tolka signaler- viktigt att förstärka andra sinnen och ha bra rutiner

2. Utveckling – Fyra aspekter Motorisk utveckling – rörelseförmåga – lär sig uppifrån och ner, hålla upp huvudet, lyfta överkroppen, sitta, krypa, gå – grovmotoriken före finmotoriken Psykodynamisk utveckling – psykologisk utveckling- utvecklar sina Jagfunktioner i olika faser vilka har olika behov– blir en egen unik person Psykosocial utveckling – lär sig att samspela med andra – fortsätter hela livet Kognitiv utveckling – tankemässig och intellektuell utveckling (sensomotoriska stadiet)– Jean Piagets teori lyfter fram att samspelet med andra människor är grunden till kognitiv utveckling och ny kunskap genom att tillsammans reflektera och lösa problem.

3. Ålder Motorisk utveckling Psykodynamisk utveckling Psykosocial utveckling Kognitiv Utveckling Konsekvenser Funktions- nedsättning 0-2 Lär sig hålla upp huvud – resa överkropp- krypa- gå Oral fas – använder munnen för att undersöka och tröst Tillit – misstro Värde: hoppet utvecklas Sensomotoriskt stadium – lär sig genom sinnen och rörelse Försenad motorik -oral fas förlängs - svårt tolka signaler - hjälp av andra sinnen och särskilt stöd 2-6 Hoppa, klä sig, springa, finmotorik Anal fas- kontroll tarm och blåsa Egen vilja, tidig genital fas (genus) Självständig, egocentrisk kan rätt och fel Preoperationell- Komplicerade tankeoperationer saker finns även om de inte syns Behöver mycket träning- kan behöva inkontinenshjälpmedel, vägledning rätt/fel, syns inte - finns inte 6-12 Cykla, klippa med sax, spela instrument Latensfas – vilande sexuell utveckling, mer självständig, rättvisa viktigt Viktigt med kamrater, skolstart Konkreta tankeoperationer, förstår begrepp tyngd, längd, mängd Svårt att lära sig – behov av hjälpmedel för att klara skolan – kan ha svårt med kommunikation och skap relationer – stöd att läsa. Räkna och skriva 12-20 Fullt utvecklad motorik Genital fas – pubertet, könsidentitet?, kärleksrelationer, framtid? Identitetsutveckling/förvirring -växlar mellan vuxen och barn, viktigt tillhöra grupp Formellt operationellt stadium – använda språk och symboler, kan skilja på abstrakta och konkreta begrepp Svårt att förstå vad som händer med kroppen – svårt med grupp pga. bristande konsekvenstänk – svårt att förstå talesätt och ironi

4. Fortsatt psykosocial utveckling Erik H Eriksson teori – människan utvecklas hela livet i olika faser med olika problem som ska lösas i samspel med andra. 20 – 35 år tidig vuxenålder Många val – arbete, studier, flytt, partner, barn – utveckla kärlek 35 – 50 år Barnuppfostran (om barn finns), barnbarn, funderingar på yrkesval stanna eller byta, göra förändringar i livet eller så är man nöjd med livet Över 50 år Går mot avslutande av yrkeslivet – stora förändringar kan leda till livskris, känsla av att inte längre vara efterfrågad (duga). Många utvecklar nya intressen. Hälsan sviktar vid ökad ålder, fler livskriser som sorg, sjukdom, flytt Konsekvenser för personer med funktionsnedsättningar Svårt att försörja sig, svårt att besluta om val av boende, ensam eller med en partner, funktioner försämras Viktigt med personer som kan ge bra stöd

5. Identitet Identitet kan beskrivas som hur du upplever dig själv eller hur andra ser på dig. Din identitet handlar också om tillhörighet som uppväxt, språk, samhälle och den kultur du växer upp i. Identiteten förändras hela tiden och omformas under åren. Självbild, självkänsla och självförtroende handlar om vem du är och vad du kan klara av. Din  självbild  formas av hur du blir bemött och behandlad av andra människor.

6. Identitet och funktionsnedsättning Barn och unga som har en funktionsnedsättning kan lätt hamna i en identitets­kris om de inte får rätt stöd. (Eller om de blir begränsade) Att få sina känslor och upplevelser bekräftade kan vara ett betydelse­fullt stöd för att stärka någons självbild. Det är också viktigt att de som arbetar inom olika verksam­heter som skola, vård och omsorg utgår från varje individs önskemål, vilja och behov och låter personen vara med och planera och bestämma.

7. Att bli vuxen… Övergången från att vara barn till att börja bli vuxen kan vara en svår period för alla och kanske ännu mer för en person med funktions­nedsättning.  Tonårstiden handlar mycket om att hitta sin identitet om många blir väldigt självmedvetna. Toleransen för olikheter kan ofta vara sämre i den här perioden i livet vilket kan göra det svårt för den med f.n. Det kan också vara svårt att hitta fungerande relationer om man ligger på olika mentala nivåer.

8. Jagfunktioner Funktioner som bidrar till vår uppfattningsförmåga efter anknytningen Perception eller varseblivning – vår egen uppfattningsförmåga utifrån hur vi tolkar omvärlden utifrån våra sinnen (biologiska sensorer). Syn – inte bara för att läsa text, vi ”läser av” människor och omgivning, avstånd Hörsel – tolkar ljud, tonfall, varifrån Lukt – lär oss dofter Smak – (salt, surt, gott, ätbart?) Känsel – tolkar mjukt, hårt, beröring, hud Minne – vad vi lärt oss och varit med om (kan vara dolda och komma fram av dofter, smak, händelser) Motorik - Rörelseförmåga Kroppsuppfattning – längd, vikt, hur vi rör oss Verklighetsuppfattning – medvetenhet om hur omvärlden ser ut och fungerar Rumsuppfattning – bedöma var jag befinner mig i förhållande till plats, människor Tidsuppfattning – förmåga att förstå vad tid är och att kunna bedöma tid Orsaksuppfattning – förstå vad som orsakar olika händelser/situationer (vad, hur och varför) Förmåga att skapa och behålla relationer – familj, skola, arbete, personal

9. Kognitiva funktioner vårt tänkande och handlande Exekutiva funktioner – flera funktioner samverkar för att planera och genomföra – rum, tid, omdöme, minne, tänkande, vilja och avsikt Mentalisering – förmåga att känna, läsa av, förstå andra människors agerande och beteende – hjälp att utveckla vår empati och fungera i sociala situationer. Central koherens – kunskap och förståelse för sammanhang – kunna se helhet av delar och förståelse för symboler, liknelser m.m Generalisering – tidigare kunskaper och erfarenheter plockas fram och används i nya situationer

10. Relationer och sexualitet Möjligheter och svårigheter Äntligen är det din utekväll. Du älskar att gå ut och dansa, trots att det bara blir en gång i månaden. Det är då du känner pulsen. Då är allt spännande. Du hänger med dina kompisar, köper något att äta och dricka. Dansar. Kanske kommer du träffa någon att älska. Någon att dela sängvärme med. Du kastar dig upp på dansgolvet, och njuter till max. Livet är underbart. Då hör du: “Sara, klockan är halv åtta. Vi måste åka nu. Du vet att vi har personalbyte klockan åtta” Nej. Helvetesjävlaskit. Du dansade just tredje dansen med henne. Som du aldrig förut hade vågat prata med. Som var så snygg. Och nu måste du åka hem. Kanske ses ni igen på dansen om en månad? Kanske. Om hennes boende kommer då. Äntligen har ni träffats. Igen. En lång, lång kram, som inte kan betyda nåt annat än att det är ni. Du och hon. Och så frågar hon det. Om du vill följa med henne hem. Och hela din kropp säger ja. Ja! JAA Sen kommer du på det. Du bor ju i gruppbostad, och behöver ju hjälp med både det ena och det andra. Och du minns hur svårt det var den gången du ville sova över hos en kompis. Ingen hade delegation på dina mediciner och det var så krångligt att det inte blev av

11. Relationer 1.a relationen - närmaste familj/vårdnadshavare I skolan och arbetslivet utvecklas nya relationer Personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan ha behov av extra stöd för att skapa och behålla relationer – har ofta ett begränsat antal relationer i få sociala nätverk. Kalender, påminnelsefunktioner, planering som stöd för att bibehålla relationer Sexualitet Mänsklig rättighet till sin sexualitet- kan ha svårt med sin egen könsidentitet och de sexuella känslorna kan visa sig som heterosexuella, homosexuella eller bisexuella. HBTQI – H omosexualitet , B isexualitet , T ranspersoner , Q ueerpersoner , I ntersex Viktigt att personal är öppen för andras sexuella läggning och inte dömande för att ge stöd.