Strålningens historia - En bok om strålning

Här ges en lista med böcker om joniserande
strålning på svenska. De kan beställas genom
biblioteken i landet, flera är tillgängliga i
bokhandeln eller direkt från utgivaren.

1. LITTERATUR
Här ges en lista med böcker om joniserande
strålning på svenska. De kan beställas genom
biblioteken i landet, flera är tillgängliga i
bokhandeln eller direkt från utgivaren.
En bok om strålning
Becquerel, gray, sievert och cesium är ord som kommit att införlivas i
svenskarnas vardag efter Tjernobylkatastrofen våren 1986. Vi har alltmer kommit
att fundera över deras betydelse när vi serverar barnen mjölk, plockar svamp och
bär i markerna eller skörda grönsaker i det egna trädgårdslandet. Hur många
becquerel får egentligen en älg eller en ren innehålla om vi ska kunna äta den?
För att råda bot på många och ofta förvirrande besked om radioaktivitet och
strålning har docent Jack Valentin skrivit den här välgörande enkla och sakliga
boken.
Docent Jack Valentin är genetiker och var fram till sin pension sekreterare vid
International Commission on Radiation Protection (ICRP).
Norstedts förlag, 1987 ISBN 91-1-86 3731-0
Sievert: enhet och mångfald
En biografi över Rolf Sievert som var en av Sveriges ledande vetenskapsmän
under 1900-talets mitt. Hans gärning sträcker sig från 1920 till 1966 och omfattar
bildandet av nya tvärvetenskapliga discipliner: klinisk radiofysik, radiobiologi och
strålskydd.
Sievert är en central gestalt när det gäller att förstå hur synen på användandet av
strålning och strålningens risker har utvecklats, inte minst genom skapandet av
Radiofysiska institutionen vid Karolinska institutet och Statens

2. strålskyddsinstitut. Han kom att få ge namn åt SI-enheten för biologisk stråldos.
Boken är ett examensarbete av Hans Weinberger vid Kungliga Tekniska
högskolan, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, och har finansierats av
Statens strålskyddsinstitut och Riksbankens Jubileumsfond.
ISBN 91-7170-015-3 1990
Kärnkraften, människan och säkerheten
Det enkla är alltid missvisande;
det som inte är enkelt är oanvändbart.
Paul Valéry, 1871 – 1945
Debatten om kärnkraftens miljöpåverkan och risker för reaktorkatastrofer har
stundtals varit intensiv i många länder sedan lång tid tillbaka. Den europeiska
debatten har naturligt nog hämtat material ur de diskussioner som fördes i USA
där reaktorteknologin etablerades tidigast.
Många debattböcker och artiklar har spritts, ofta med drastiska titlar och
rubriker. Ett omfattande informationsmaterial har funnits tillgängligt för tekniker
och vetenskapare, men för den nyfikne lekmannen har det uppenbarligen varit
sämre ställt. ”Fakta” har blivit ett ord med suspekt klang, eftersom alla
debattörer hävdar att de stöder sig på fakta och många av dem uppenbarligen
måste ha fel.
I Sverige är statens strålskyddsinstitut den centrala strålskyddsmyndigheten, men
när man i den ofta inflammerade debatten hänvisar till ”fakta” tas det ibland som
debattinlägg snarare än som neutral upplysning.
Det som författarna säger här är i huvudsak typiskt för tänkandet hos dem som i
Sverige sysslar med strålskyddsfrågor. Detta är helt enkelt något av ett
standardverk på området.
Författare: Bo Lindell, professor och den förste chefen för statens
strålskyddsinstitut, (SSI) och Sven Löfveberg, chef för information och utbildning
vid institutet.
Publica Allmänna förlaget 1975 ISBN 91-38-01305-3

3. Pandoras ask
Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets
historia, del 1. Tiden före andra världskriget
Under 1800-talet rådde uppfattningen att mänskligheten hade nått fram till en
fullständig kunskap om naturlagarna och att föga mer återstod att upptäcka. Men
år 1895 fick denna inställning sin första törn – Röntgen upptäckte ”X-strålarna”.
Sedan följde den ena upptäckten efter den andra inom området strålning och
radioaktivitet med portalfigurer som Becquerel, makarna Curie, Planck, Einstein,
Rutherford och Bohr.
Forskarna blev tidigt medvetna om att röntgenstrålningen från radium (och
senare strålningen från konstgjort radioaktiva ämnen) var på både gott och ont.
Den medicinska röntgendiagnostiken och strålbehandlingen av cancer innebar
stora framsteg. Samtidigt fann man dock risker för strålskador för dem som
använde de nya verktygen oförsiktigt, vilket ledde till ett omfattande
internationellt samarbete om strålskydd.
Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den
allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.
Författaren, professor Bo Lindell, är civilingenjör i teknisk fysik och fil. dr i fysik
och var den förste chefen för Statens strålskyddsinstitut.
Bokförlaget Atlantis 1996 ISBN: 91-7486-347-9
Damokles svärd
Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets
historia, del 2. 1940-talet
Kärnklyvningen upptäcktes strax före andra världskriget och därmed blev
Einsteins tes att materia kan omvandlas till energi en högst påtaglig verklighet. I
detta skeende spelade vetenskapsmannen en unik roll genom att direkt påverka
världshändelserna. De enorma resurser som satsades på atombomberna medförde
också upptäckter och metodutvecklingar i hög takt inom olika vetenskaper.

4. Mycket av det som för närvarande sker på strålskyddsområdet grundlades redan
under 1940-talet, och många frågor som nu debatteras diskuterades redan då.
Damokles svärd är en direkt fortsättning på Bo Lindells populärvetenskapliga
översiktsverk Pandoras ask, och behandlar tiden från andra världskrigets början
till 1940-talets slut.
Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den
allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.
Bokförlaget Atlantis 1999 ISBN: 91-7486-779-2
Herkules storverk
Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets
historia, del 3, Åren 1950 – 1966
Professor Rolf Sievert (1896-1966) var en pionjär inom sjukhusfysik, strålskydd
och strålningsforskning. Han är en av de få svenska vetenskapsmän som hedrats
genom att få en fysikalisk enhet uppkallad efter sig: 1 sievert (Sv) är enheten för
biologiskt verksam stråldos.
I Herkules storverk syftar titeln på Rolf Sieverts insatser. Boken är en fortsättning
på Bo Lindells två tidigare volymer i hans strålningshistorik, Pandoras ask och
Damokles svärd. Den avhandlar den period, 1950-1966, då Sievert var som mest
intensivt verksam. Under denna tid inföll den svenska kärnkraftens barndomsår
och diskussionerna om svenska kärnvapen. Strålbehandlingen av cancer fick nya,
effektiva hjälpmedel i form av acceleratorer och ”koboltkanoner”. Det globala
radioaktiva nedfallet från stormakternas utprovning av superbomber skapade stor
oro.
Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den
allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.
Författaren, professor Bo Lindell, är civilingenjör i teknisk fysik och fil. dr i fysik
och var den förste chefen för Statens strålskyddsinstitut (SSI).
Bokförlaget Atlantis 2003 ISBN: 917486744 X

5. Sisyfos möda
Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets
historia, del 4, Åren 1966 och framåt
Sisyfos möda är den fjärde och sista volymen i Bo Lindells serie om strålningens,
radioaktivitetens och strålskyddets historia, en fortsättning på Pandoras ask,
Damokles svärd och Herkules storverk. Den omfattar 1900-talet efter år 1966, då
den store svenske pionjären Rolf Sievert avled. Bo Lindell, Sieverts medarbetare
sedan 1948, blev den första chefen för det nybildade strålskyddsinstitutet. Han
efterträdde Sievert som svenskt ombud i FN:s vetenskapliga strålningskommitté,
UNSCEAR, samt i den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, där han
var ordförande under åren 1977-1985. Genom dessa uppgifter fick Lindell en unik
inblick i den internationella strålskyddsverksamheten.
Sisyfos möda är därför en mer personlig och färgstark redogörelse än
berättelserna i de tre första volymerna.
Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den
allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.
Bokförlaget Atlantis 2011 ISBN: 9789173533973