Optical Communications Essentials 1st Edition Gerd Keiser

Optical Communications Essentials 1st Edition Gerd Keiser
Optical Communications Essentials 1st Edition Gerd Keiser
Optical Communications Essentials 1st Edition Gerd Keiser

1. Download the full version and explore a variety of ebooks
or textbooks at https://ebookultra.com
Optical Communications Essentials 1st Edition Gerd
Keiser
_____ Tap the link below to start your download _____
https://ebookultra.com/download/optical-communications-
essentials-1st-edition-gerd-keiser/
Find ebooks or textbooks at ebookultra.com today!

2. We believe these products will be a great fit for you. Click
the link to download now, or visit ebookultra.com
to discover even more!
Advanced digital optical communications 2ed. Edition Binh
L.N.
https://ebookultra.com/download/advanced-digital-optical-
communications-2ed-edition-binh-l-n/
Optical Communications Rules of Thumb 1st Edition John
Lester Miller
https://ebookultra.com/download/optical-communications-rules-of-
thumb-1st-edition-john-lester-miller/
Essentials of Marketing Communications 3rd Edition Jim
Blythe
https://ebookultra.com/download/essentials-of-marketing-
communications-3rd-edition-jim-blythe/
Polarization Mode Dispersion Optical and Fiber
Communications Reports 1st Edition Andrea Galtarossa
https://ebookultra.com/download/polarization-mode-dispersion-optical-
and-fiber-communications-reports-1st-edition-andrea-galtarossa/

3. Inorganic Chemistry in Focus III 1st Edition Gerd Meyer
https://ebookultra.com/download/inorganic-chemistry-in-focus-iii-1st-
edition-gerd-meyer/
Ecological Biochemistry Environmental and Interspecies
Interactions 1st Edition Gerd-Joachim Krauss
https://ebookultra.com/download/ecological-biochemistry-environmental-
and-interspecies-interactions-1st-edition-gerd-joachim-krauss/
Operational Research and Networks Geographical Information
Systems 1st Edition Gerd Finke
https://ebookultra.com/download/operational-research-and-networks-
geographical-information-systems-1st-edition-gerd-finke/
Handbook of Tissue Optical Clearing New Prospects in
Optical Imaging 1st Edition Valery Tuchin (Editor)
https://ebookultra.com/download/handbook-of-tissue-optical-clearing-
new-prospects-in-optical-imaging-1st-edition-valery-tuchin-editor/
Transitions from digital communications to quantum
communications concepts and prospects 1st Edition Batatia
https://ebookultra.com/download/transitions-from-digital-
communications-to-quantum-communications-concepts-and-prospects-1st-
edition-batatia/

5. Optical Communications Essentials 1st Edition Gerd
Keiser Digital Instant Download
Author(s): Gerd Keiser
ISBN(s): 9780071412049, 0071412042
Edition: 1
File Details: PDF, 2.32 MB
Year: 2003
Language: english

6. 1
Chapter
1
Basic Concepts of
Communication Systems
Ever since ancient times, people continuously have devised new techniques and
technologies for communicating their ideas, needs, and desires to others. Thus,
many forms of increasingly complex communication systems have appeared
over the years. The basic motivations behind each new one were to improve the
transmission fidelity so that fewer errors occur in the received message, to
increase the transmission capacity of a communication link so that more infor-
mation could be sent, or to increase the transmission distance between relay sta-
tions so that messages can be sent farther without the need to restore the signal
fidelity periodically along its path.
Prior to the nineteenth century, all communication systems operated at a very
low information rate and involved only optical or acoustical means, such as signal
lamps or horns. One of the earliest known optical transmission links, for exam-
ple, was the use of a fire signal by the Greeks in the eighth century
B.C. for send-
ing alarms, calls for help, or announcements of certain events. Improvements of
these systems were not pursued very actively because of technology limitations at
the time. For example, the speed of sending information over the communication
link was limited since the transmission rate depended on how fast the senders
could move their hands, the receiver was the human eye, line-of-sight transmis-
sion paths were required, and atmospheric effects such as fog and rain made the
transmission path unreliable. Thus it turned out to be faster, more efficient, and
more dependable to send messages by a courier over the road network.
The invention of the telegraph by Samuel F. B. Morse in 1838 ushered in a
new epoch in communications—the era of electrical communications. In the ensu-
ing years increasingly sophisticated and more reliable electrical communication
systems with progressively larger information capacities were developed and
deployed. This activity led to the birth of free-space radio, television, microwave,
and satellite links, and high-capacity terrestrial and undersea wire lines for
sending voice and data (and advertisements!) to virtually anywhere in the world.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Source: Optical Communications Essentials

7. However, since the physical characteristics of both free-space and electric
wire-based communication systems impose an upper bound on the transmission
capacities, alternative transmission media were investigated. A natural exten-
sion was the use of optical links. After extensive research and development on
the needed electrooptical components and the glass equivalent of a copper wire,
optical fiber communication systems started to appear in the 1970s. It is this
technology that this book addresses.
To exchange information between any two devices in a communication system,
some type of electric or optical signal which carries this information has to be
transmitted from one device to the other via a communication channel. This
channel could consist of a wire, radio, microwave, satellite, infrared, or optical
fiber link. Each of the media used for such communication channels has unique
performance characteristics associated with it. Regardless of its type, the medium
degrades the fidelity of the transmitted signal because of an imperfect response
to the signal and because of the presence of electrical and/or optical noise and
interference. This can lead to misinterpretations of the signal by the electronics
at the receiving end. To understand the various factors that affect the physical
transfer of information-bearing signals, this chapter gives a basic overview of
fundamental data communication concepts. With that as a basis, the following
chapters will describe how information is transferred using lightwave technology.
1.1. Definitions
We start by giving some concepts and definitions used in data communications
and the possible formats of a signal. The signal format is an important factor in
efficiently and reliably sending information across a network.
A basic item that appears throughout any communications book is the prefix
used in metric units for designating parameters such as length, speed, power
level, and information transfer rate. Although many of these are well known, a
few may be new to some readers. As a handy reference, Table 1.1 lists standard
prefixes, their symbols, and their magnitudes, which range in size from 10
24
to
10
■24
. As an example, a distance of 210
■9
m (meters)2 nm (nanometers).
The three highest and lowest designations are not especially common in com-
munication systems (yet!), but are included in Table 1.1 for completeness.
Next let us define some terms and concepts that are used in communications.
■Informationhas to do with the content or interpretation of something such as
spoken words, a still or moving image, the measurement of a physical charac-
teristic, or values of bank accounts or stocks.
■Amessagemay be considered as the physical manifestation of the information
produced by the source. That is, it can range from a single number or symbol
to a long string of sentences.
■The word datarefers to facts, concepts, or instructions presented as some type
of encoded entities that are used to convey the information. These can include
2 Chapter One
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

8. arrays of integers, lines of text, video frames, digital images, and so on. Although
the words dataandmessageeach have a specific definition, these terms often
are used interchangeably in the literature since they represent physical embod-
iments of information.
■Signalsare electromagnetic waves (in encoded electrical or optical formats)
used to transport the data over a physical medium.
A block diagram of an elementary communication link is shown in Fig. 1.1.
The purpose of such a link is to transfer a message from an originating user,
called a source, to another user, called the destination. In this case, let us assume
the end users are two communicating computers attached to different local area
networks (LANs). The output of the information source serves as the message
input to a transmitter. The function of the transmitteris to couple the message
onto a transmission channelin the form of a time-varying signal that matches
the transfer properties of the channel. This process is known as encoding.
As the signal travels through the channel, various imperfect properties of the
channel induce impairments to the signal. These include electrical or optical
noise effects, signal distortions, and signal attenuation. The function of the
receiveris to extract the weakened and distorted signal from the channel,
amplify it, and restore it as closely as possible to its original encoded form before
decodingit and passing it on to the message destination.
Basic Concepts of Communication Systems 3
TABLE 1.1. Metric Prefixes, Their Symbols, and Their Magnitudes
Prefix Symbol Decimal Magnitude Multiple
yotta Y 10
24
zetta Z 10
21
exa E 10
18
peta P Quadrillion 10
15
tera T Trillion 10
12
giga G 1,000,000,000 Billion 10
9
mega M 1,000,000 Million 10
6
kilo k 1,000 Thousand 10
3
centi c 0.01 Hundredth 10
■2
milli m 0.001 Thousandth 10
■3
micro µ 0.000001 Millionth 10
■6
nano n 0.000000001 Billionth 10
■9
pico p Trillionth 10
■12
femto f Quadrillionth 10
■15
atto a 10
■18
zepto z 10
■21yocto y 10
■24
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

9. 1.2. Analog Signal Formats
The signals emitted by information sources and the signals sent over a transmis-
sion channel can be classified into two distinct categories according to their phys-
ical characteristics. These two categories encompass analog and digital signals.
Ananalog signalconveys information through a continuous and smooth vari-
ation in timeof a physical quantity such as optical, electrical, or acoustical inten-
sities and frequencies. Well-known analog signals include audio (sound) and video
messages. As examples,
■An optical signal can vary in color (which is given in terms of its wavelength
or its frequency, as described in Chap. 3), and its intensity may change from
dim to bright.
■An electric signal can vary in frequency (such as the kHz, MHz, GHz desig-
nations in radio communications), and its intensity can range from low to
high voltages.
■The intensity of an acoustical signal can range from soft to loud, and its tone
can vary from a low rumble to a very high pitch.
The most fundamental analog signalis the periodic sine wave, shown in
Fig. 1.2. Its three main characteristics are its amplitude, period or frequency,
and phase. The amplitudeis the size or magnitude of the waveform. This is
generally designated by the symbol Aand is measured in volts,amperes, or
watts, depending on the signal type. The frequency(designated by f) is the
4 Chapter One
Figure 1.1.Block diagram of a typical communication link connecting
separate LANs.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

10. number of cycles per second that the wave undergoes (i.e., the number of times
it oscillates per second), which is expressed in units of hertz(Hz). A hertz refers
to a complete cycle of the wave. The period(generally represented by the sym-
bolT) is the inverse of the frequency, that is, periodT1/f. The term phase
(designated by the symbol φ) describes the position of the waveform relative to
time 0, as illustrated in Fig. 1.3. This is measured in degreesorradians(rad):
180°πrad.
If the crests and troughs of two identical waves occur at the same time, they
are said to be in phase. Similarly, if two points on a wave are separated by whole
measurements of time or of wavelength, they also are said to be in phase. For
example, wave 1 and wave 2 in Fig. 1.3 are in phase. Let wave 1 have an ampli-
tudeA
1and let wave 2 have an amplitude A
2. If these two waves are added, the
amplitudeAof the resulting wave will be the sum: AA
1A
2. This effect is
known as constructive interference.
Figure 1.4 illustrates some phase shiftsof a wave relative to time 0. When two
waves differ slightly in their relative positions, they are said to be out of phase.
As an illustration, the wave shown in Fig. 1.4cis 180° (πrad) out of phase
with the wave shown in Fig. 1.4a. If these two waves are identical and have
the same amplitudes, then when they are superimposed, they cancel each
other out, which is known as destructive interference. These concepts are of
Basic Concepts of Communication Systems 5
0 Time
1/f 1/fPeriod = 1/f
Amplitude
Figure 1.2.Characteristics of a basic sine wave.
Amplitude
Time0
Amplitude
Time0
Wave 1Wave 1
Wave 2Wave 2
A
1
A
1
A
2
A
2
A
1
+ A
2
A
1
+ A
2
Figure 1.3.Two in-phase
waves will add constructively.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

11. 6 Chapter One
Amplitude Amplitude
0
(a) 0° (b) 90°
Time
Amplitude
0
(c) 180°
Time
Amplitude
0
(d) 270°
Time
Time
1/4 cycle
0
Addition of two waves that are
π radians out of phase yields
zero final amplitude
1/2 cycle
Figure 1.4.Examples of phase differences between two sine waves. Two waves that
are 180° out of phase will add destructively.
importance when one is considering the operation of optical couplers, as
described in Chap. 8.
Example
■A sine wave has a frequency f5 kHz. Its period is T1/5000 s0.20 ms.
■A sine wave has a period T1 ns. Its frequency is f1/(10
■9
s)1 GHz.
■A sine wave is offset by
1
/4cycle with respect to time 0. Since 1 cycle is 360°, the phase
shift is φ0.25π360°90°π/2 rad.
Two further common characteristics in communications are the frequency
spectrum (or simply spectrum) and the bandwidth of a signal. The spectrumof
a signal is the range of frequencies that it contains. That is, the spectrum of a
signal is the combination of all the individual sine waves of different frequencies
which make up that signal. The bandwidth(designated by B) refers to the width
of this spectrum.
ExampleIf the spectrum of a signal ranges from its lowest frequency f
low2 kHz to
its highest frequency f
high22 kHz, then the bandwidth Bf
high■f
low20 kHz.
1.3. Digital Signal Formats
Adigital signalis an ordered sequence of discrete symbolsselected from a finite
set of elements. Examples of digital signals include the letters of an alphabet,
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

12. numbers, and other symbols such as @, #, or %. These discrete symbols are
normally represented by unique patterns of pulses of electric voltages or optical
intensity that can take on two or more levels.
A common digital signal configuration is the binarywaveform shown in Fig. 1.5.
A binary waveform is represented by a sequence of two types of pulses of known
shape. The information contained in a digital signal is given by the particular
sequence of the presence (a binary one, or simply either oneor 1) and absence
(abinary zero, or simply either zeroor 0) of these pulses. These are known com-
monly as bits(this word was derived from binary digits). Since digital logic is used
in the generation and processing of 1 and 0 bits, these bits often are referred to
as a logic one(orlogic1) and a logic zero(orlogic0), respectively.
The time slot Tin which a bit occurs is called the bit interval,bit period, or
bit time. (Note that this Tis different from the Tused for designating the period
of a waveform.) The bit intervals are regularly spaced and occur every 1/Rsec-
onds (s), or at a rate of R bits per second(abbreviated as bps in this book), where
Ris called the bit rateor the data rate. As an example, a data rate of 210
9
bits
per second (bps)2 Gbps (gigabits per second). A bit can fill the entire bit inter-
val or part of it, as shown in Fig. 1.5aandb, respectively.
A block of 8 bits often is used to represent an encoded symbol or word and is
referred to as an octetor a byte.
1.4. Digitization of Analog Signals
An analog signal can be transformed to a digital signal through a process of
periodic sampling and the assignment of quantized values to represent the
intensity of the signal at regular intervals of time.
To convert an analog signal to a digital form, one starts by taking instanta-
neous measures of the height of the signal wave at regular intervals, which is
calledsamplingthe signal. One way to convert these analog samples to a
Basic Concepts of Communication Systems 7
10011 1 00
10011010
Bit duration T= 1/R = bit interval
Bit duration T= bit interval
(a)
(b)
t
Figure 1.5.Examples of two binary waveforms showing their
amplitude, period, and bit duration. (a) The bit fills the entire
period for 1 bit only; (b) a 1 bit fills the first half and a 0 bit fills
the second half of a period.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

13. digital format is to simply divide the amplitude excursion of the analog signal
intoNequally spaced levels, designated by integers, and to assign a discrete
binary word to each of these Ninteger values. Each analog sample is then
assigned one of these integer values. This process is known as quantization.
Since the signal varies continuously in time, this process generates a sequence
of real numbers.
ExampleFigure 1.6 shows an example of digitization. Here the allowed voltage-
amplitude excursion is divided into eight equally spaced levels ranging from 0 to Vvolts
(V). In this figure, samples are taken every second, and the nearest discrete quantization
level is chosen as the one to be transmitted, according to the 3-bit binary code listed
next to the quantized levels shown in Fig. 1.6. At the receiver this digital signal is then
demodulated. That is, the quantized levels are reassembled into a continuously varying
analog waveform.
Nyquist TheoremNote that the equally spaced levels in Fig. 1.6 are the simplest
quantization implementation, which is produced by a uniform quantizer. Frequently
it is more advantageous to use a nonuniform quantizerwhere the quantization levels
are roughly proportional to the signal level. The companders used in telephone sys-
tems are an example of this.
8 Chapter One
8
6
4
2
024681012 14
8
6
4
2
024681012 14
V
t
Volts Volts
Binary
code
number
111
110
101
100
011
010
001
000
t
(a)
(b)
Figure 1.6.Digitization of analog waveforms. (a) Original sig-
nal varying between 0 and Vvolts; (b) quantized and sampled
digital version.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

14. Basic Concepts of Communication Systems 9
Figure 1.7.The spectrum of electromagnetic radiation.
Intuitively, one can see that if the digitization samples are taken frequently enough
relative to the rate at which the signal varies, then to a good approximation the sig-
nal can be recovered from the samples by drawing a straight line between the sam-
ple points. The resemblance of the reproduced signal to the original signal depends
on the fineness of the quantizing process and on the effect of noise and distortion
added into the transmission system. According to the Nyquist theorem, if the sam-
pling rate is at least 2 times the highest frequency, then the receiving device can
faithfully reconstruct the analog signal. Thus, if a signal is limited to a bandwidth of
BHz, then the signal can be reproduced without distortion if it is sampled at a rate
of 2Btimes per second. These data samples are represented by a binary code. As
noted in Fig. 1.6, eight quantized levels having upper bounds V
1,V
2, ..., Vcan be
described by 3 binary digits (2
3
8). More digits can be used to give finer sampling
levels. That is, if nbinary digits represent each sample, then one can have 2
n
quan-
tization levels.
1.5. Electromagnetic Spectrum
To understand the distinction between electrical and optical communication
systems and what the advantages are of lightwave technology, let us examine
the spectrum of electromagnetic (EM) radiation shown in Fig. 1.7.
1.5.1. Telecommunication spectral band
All telecommunication systems use some form of electromagnetic energy to trans-
mit signals from one device to another. Electromagnetic energy is a combination
of electrical and magnetic fields and includes power, radio waves, microwaves,
infrared light, visible light, ultraviolet light, x rays, and gamma rays. Each of
these makes up a portion (or band) of the electromagnetic spectrum. The fun-
damental nature of all radiation within this spectrum is the same in that it can
be viewed as electromagnetic waves that travel at the speed of light, which is
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

15. aboutc300,000 kilometers per second (310
8
m/s) or 180,000 miles per
second (1.810
5
mi/s) in a vacuum. Note that the speed of light in a material
is less than c, as described in Chap. 3.
The physical property of the radiation in different parts of the spectrum can
be measured in several interrelated ways. These are the length of one period of
the wave, the energy contained in the wave, or the oscillating frequency of the
wave. Whereas electric signal transmission tends to use frequency to designate
the signal operating bands, optical communications generally use wavelengthto
designate the spectral operating region and photon energyoroptical power
when discussing topics such as signal strength or electrooptical component per-
formance. We will look at the measurement units in greater detail in Chap. 3.
1.5.2. Optical communications band
The optical spectrum ranges from about 5 nm (ultraviolet) to 1 mm (far infrared),
the visible region being the 400- to 700-nm band. Optical fiber communications
use the spectral band ranging from 800 to 1675 nm.
The International Telecommunications Union (ITU) has designated six
spectral bands for use in intermediate-range and long-distance optical fiber
communications within the 1260- to 1675-nm region. As Chap. 4 describes,
these band designations arose from the physical characteristics of optical fibers
and the performance behavior of optical amplifiers. As shown in Fig. 1.8, the
regions are known by the letters O, E, S, C, L, and U, which are defined as
follows:
■Original band (O-band): 1260 to 1360 nm
■Extended band (E-band): 1360 to 1460 nm
■Short band (S-band): 1460 to 1530 nm
■Conventional band (C-band): 1530 to 1565 nm
■Long band (L-band): 1565 to 1625 nm
■Ultralong band (U-band): 1625 to 1675 nm
The operational performance characteristics and applications of optical fibers,
electrooptic components, and other passive optical devices for use in these
bands are described in later chapters.
10 Chapter One
Figure 1.8.Definitions of spectral bands for use in optical fiber communications.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

16. 1.6. Transmission Channels
Depending on what portion of the electromagnetic spectrum is used, electro-
magnetic signals can travel through a vacuum, air, or other transmission media.
For example, electricity travels well through copper wires but not through glass.
Light, on the other hand, travels well through air, glass, and certain plastic
materials but not through copper.
1.6.1. Carrier waves
As electrical communication systems became more sophisticated, an increasingly
greater portion of the electromagnetic spectrum was utilized for conveying larger
amounts of information faster from one place to another. The reason for this
development trend is that in electrical systems the physical properties of various
transmission media are such that each medium type has a different frequency
band in which signals can be transported efficiently. To utilize this property, infor-
mation usually is transferred over the communication channel by superimposing
the data onto a sinusoidally varying electromagnetic wave, which has a frequency
response that matches the transfer properties of the medium. This wave is known
as the carrier. At the destination the information is removed from the carrier
wave and processed as desired. Since the amount of information that can be
transmitted is directly related to the frequency range over which the carrier oper-
ates, increasing the carrier frequency theoretically increases the available trans-
mission bandwidth and, consequently, provides a larger information capacity.
To send digital information on a carrier wave, one or more of the characteristics
of the wave such as its amplitude, frequency, or phase are varied. This kind of mod-
ification is called modulationorshift keying, and the digital information signal
is called the modulating signal. Figure 1.9 shows an example of amplitude shift
keying(ASK) or on/off keying(OOK) in which the strength (amplitude) of the
carrier wave is varied to represent 1 or 0 pulses. Here a high amplitude repre-
sents a 1 and a low amplitude is a 0.
Thus the trend in electrical communication system developments was to
employ progressively higher frequencies, which offer corresponding
increases in bandwidth or information capacity. However, beyond a certain
carrier frequency, electrical transmission systems become extremely difficult
to design, build, and operate. These limitations, plus the inherent advan-
tages of smaller sizes and lower weight of dielectric transmission materials
Basic Concepts of Communication Systems 11
Figure 1.9.Concept of carrier waves.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

17. such as glass, prompted researchers to consider optical fiber transmission
technology.
1.6.2. Baseband signals
Basebandrefers to the technology in which a signal is transmitted directly onto
a channel without modulating a carrier. For example, this method is used on
standard twisted-pair wire links running from an analog telephone to the near-
est switching interface equipment.
The same baseband method is used in optical communications; that is, the opti-
cal output from a light source is turned on and off in response to the variations
in voltage levels of an information-bearing electric signal. As is described in
Chap. 6, for data rates less than about 2.5 Gbps, the light source itself can be
turned on and off directly by the electric signal. For data rates higher than
2.5 Gbps, the optical output from a source such as a laser cannot respond fast
enough. In this case an external device is used to modulate a steady optical out-
put from a laser source.
1.7. Signal Multiplexing
Starting in the 1990s, a burgeoning demand on communication network assets
emerged for services such as database queries and updates, home shopping,
video-on-demand, remote education, audio and video streaming, and video con-
ferencing. This demand was fueled by the rapid proliferation of personal com-
puters coupled with a phenomenal increase in their storage capacity and
processing capabilities, the widespread availability of the Internet, and an
extensive choice of remotely accessible programs and information databases. To
handle the ever-increasing demand for high-bandwidth services from users
ranging from home-based computers to large businesses and research organiza-
tions, telecommunication companies worldwide are implementing increasingly
sophisticated digital multiplexing techniques that allow a larger number of
independent information streams to share the same physical transmission
channel. This section describes some common techniques. Chapter 2 describes
more advanced methodologies used and proposed for optical fiber transport sys-
tems.
Table 1.2 gives examples of information rates for some typical voice, video, and
data services. To send these services from one user to another, network providers
combine the signals from many different users and send the aggregate signal over
a single transmission line. This scheme is known as time-division multiplexing
(TDM). Here Nindependent information streams, each running at a data rate of
Rbps (bits per second), are interleaved electrically into a single information
stream operating at a higher rate of NRbps. To get a detailed perspective of
this, let us look at the multiplexing schemes used in telecommunications.
Early applications of fiber optic transmission links were mainly for large-
capacity telephone lines. These digital links consisted of time-division multiplexed
12 Chapter One
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

18. 64-kbps voice channels. The multiplexing was developed in the 1960s and is based
on what is known as the plesiochronous digital hierarchy(PDH). Figure 1.10
shows the digital transmission hierarchy used in the North American telephone
network. The fundamental building block is a 1.544-Mbps transmission rate
known as a DS1 rate, where DS stands for digital system. It is formed by time-
division multiplexing 24 voice channels, each digitized at a 64-kbps rate (which
is referred to as DS0). Framing bits, which indicate where an information unit
starts and ends, are added along with these voice channels to yield the 1.544-Mbps
bit stream. At any level a signal at the designated input rate is multiplexed with
other input signals at the same rate.
DSn versus TnIn describing telephone network data rates, one also sees the terms
T1, T3, and so on. Often people use the terms Tn and DSn (for example, T1 and DS1
or T3 and DS3) interchangeably. However there is a subtle difference in their meaning.
DS1, DS2, DS3, and so on refer to a service type; for example, a user who wants to send
information at a 1.544-Mbps rate would subscribe to a DS1 service. T1, T2, T3, and so
on refer to the technology used to deliver that service over a physical link. For example,
Basic Concepts of Communication Systems 13
TABLE 1.2. Examples of Information Rates for Some Typical
Voice, Video, and Data Services
Type of service Data rate
Video on demand/interactive TV 1.5 to 6 Mbps
Video games 1 to 2 Mbps
Remote education 1.5 to 3 Mbps
Electronic shopping 1.5 to 6 Mbps
Data transfer or telecommuting 1 to 3 Mbps
Video conferencing 0.384 to 2 Mbps
Voice (single channel) 64 kbps
Figure 1.10.Digital transmission hierarchy used in the North
American telephone network.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

19. the DS1 service is transported over a physical wire or optical fiber using electrical or
optical pulses sent at a T11.544-Mbps rate.
The system is not restricted to multiplexing voice signals. For example, at the
DS1 level, any 64-kbps digital signal of the appropriate format could be transmit-
ted as one of the 24 input channels shown in Fig. 1.10. As noted there and in Table
1.3, the main multiplexed rates for North American applications are designated as
DS1 (1.544 Mbps), DS2 (6.312 Mbps), and DS3 (44.736 Mbps). Similar hierarchies
using different bit rate levels are employed in Europe and Japan, as Table 1.3
shows. In Europe the multiplexing hierarchy is labeled E1, E2, E3, and so on.
1.8. SONET/SDH Multiplexing Hierarchy
With the advent of high-capacity fiber optic transmission lines in the 1980s,
service providers established a standard signal format called synchronous
optical network(SONET) in North America and synchronous digital hierar-
chy(SDH) in other parts of the world. These standards define a synchronous
frame structure for sending multiplexed digital traffic over optical fiber trunk
lines. The basic building block and the first level of the SONET signal hierar-
chy are called the Synchronous Transport Signal—Level 1(STS-1), which has
a bit rate of 51.84 Mbps. Higher-rate SONET signals are obtained by byte-
interleavingNof these STS-1 frames, which are then scrambled and
converted to an optical carrier—level N(OC-N) signal. Thus the OC-Nsignal
will have a line rate exactly Ntimes that of an OC-1 signal. For SDH systems
the fundamental building block is the 155.52-Mbps Synchronous Transport
Module—Level 1(STM-1). Again, higher-rate information streams are
generated by synchronously multiplexing Ndifferent STM-1 signals to form
the STM-Nsignal. Table 1.4 shows commonly used SDH and SONET signal
levels.
14 Chapter One
TABLE 1.3. Digital Multiplexing Levels Used in North America, Europe, and Japan
Digital Number of
multiplexing 64-kbps
Bit rate, Mbps
level channels North America Europe Japan
0 1 0.064 0.064 0.064
1 24 1.544 1.544
30 2.048
2 96 6.312 6.312
120 8.448
3 480 34.368 32.064
672 44.736
4 1920 139.264
4032 274.176
5760 397.200
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

20. 1.9. Decibels
Attenuation(reduction) of the signal strength arises from various loss mecha-
nisms in a transmission medium. For example, electric power is lost through
heat generation as an electric signal flows along a wire, and optical power is
attenuated through scattering and absorption processes in a glass fiber or in an
atmospheric channel. To compensate for these energy losses, amplifiers are used
periodically along a channel to boost the signal level, as shown in Fig. 1.11.
A convenient method for establishing a measure of attenuation is to refer-
ence the signal level to some absolute value or to a noise level. For guided
media, the signal strength normally decays exponentially, so for convenience
one can designate it in terms of a logarithmic power ratio measured in deci-
bels(dB). In unguided (wireless) media, the attenuation is a more complex
function of distance and the composition of the atmosphere. The dB unit is
defined by
(1.1)
Power ratio in dB 10 log
2
1

P
P
Basic Concepts of Communication Systems 15
TABLE 1.4. Commonly Used SONET and SDH Transmission Rates
SONET level Electrical level SDH level Line rate, Mbps Common rate name
OC-1 STS-1 — 51.84 —
OC-3 STS-3 STM-1 155.52 155 Mbps
OC-12 STS-12 STM-4 622.08 622 Mbps
OC-48 STS-48 STM-16 2,488.32 2.5 Gbps
OC-192 STS-192 STM-64 9,953.28 10 Gbps
OC-768 STS-768 STM-256 39,813.12 40 Gbps
Original
signal
Attenuated
signal
Amplified
signal
Point 1 Point 2 Point 3
Transmission line
Amplifier
Figure 1.11.Amplifiers periodically compensate for energy losses along a channel.
Downloaded from Digital Engineering Library @ McGraw-Hill (www.digitalengineeringlibrary.com)
Copyright © 2004 The McGraw-Hill Companies. All rights reserved.
Any use is subject to the Terms of Use as given at the website.
Basic Concepts of Communication Systems

21. Exploring the Variety of Random
Documents with Different Content

22. GRÖNSAKSRÄTTER.
STUFVAD SPENAT.
800 gr. rensad spenat sköljes väl, förvälles i imkokare och får
svalna, hvarefter den males eller hackas mycket fint. 2 matskedar
Zeniths margarin fräses med 3 matskedar mjöl, spenaten lägges i
och omröres, hvarefter så mycket god mjölk påspädes, att
stufningen blir lagom tjock. Afsmakas med salt, socker och helt litet
muskot. Serveras jämte halfkokta, klufna ägg eller hackade,
hårdkokta ägg. Om litet trädgårdssyror blandas till spenaten, blir
smaken mera uppfriskande.
NÄSSELPUDDING.
500 gr. förvällda, väl urkramade nässlor malas genom köttkvarn
och blandas med 2 matskedar finskuren gräslök. 2 matskedar
Zeniths margarin och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull
och spädas med kokhet mjölk till en tjock stufning. Då denna
svalnat, iröres nässlorna jämte 4 ägg, salt, hvitpeppar och rifven
muskotnöt efter smak. Smeten hälles i en med Zeniths margarin
smord puddingform och gräddas i vattenbad i varm ugn omkring 1
timme. Puddingen urstjälpes försiktigt på ett stort fat, och rundt
omkring den läggas stufvade morötter eller ock små, helkokta
morötter omväxlande med mycket små potatisbullar. Smält Zeniths
margarin serveras till puddingen.
MOROTSTUFNING.
50 gr. Zeniths margarin smältes i en kastrull och däri lägges 1
liter mycket små morotstärningar jämte 1 dl. vatten, 1

23. persiljeknippa, 1 kvist kyndel och 2 téskedar salt. Morötterna få koka
öfver mycket svag eld, tills de kännas mjuka, och omröras emellanåt.
Persiljan tages bort; 3 äggulor vispas samman med 2 dl. grädde och
2 matskedar hackad persilja. Detta hälles öfver morötterna, som
skakas duktigt öfver elden, men få ej koka vidare. Till stufningen
serveras små brunstekta potatisbullar.
MOROTMOS.
10 stora morötter tvättas, skrapas och sköljas väl samt kokas
mjuka i imkokare och passeras därefter genom en grof sikt. Moset
lägges i en kastrull och blandas med 1 matsked Zeniths margarin,
1 tésked salt, 1 dl. buljong och 1½ dl. grädde, samt får koka upp
under ständig omrörning. Därpå upplägges det i pyramidform på ett
varmt fat och krusas nätt med en knif. I toppen sättes en
persiljeknippa och omkring moset lägges en krans kokta spritärter
eller ärtskidor. Serveras till skinka eller salt kött.
MOROTPASTEJER.
6 stora morötter skrapas och sköljas, kokas mjuka i imkokare och
malas. Detta mos blandas med 4 vispade äggulor, 1½ dl. söt grädde,
1 matsked rifven sötmandel (1 liten bittermandel) salt efter smak
och sist 4 till skum slagna ägghvitor. Små, släta pastejformar smörjas
med Zeniths margarin, fyllas till ¾ med smeten och pastejerna
gräddas i varm ugn samt uppstjälpas i rundel på ett fat. I midten
läggas kokta spritärter med några små bitar kall Zeniths margarin
öfver. Serveras till spicken skinka o. d. eller som ensamrätt med
kaprissås till.
HELSTEKT LÖK.
Stora lökar skalas och sköljas samt aftorkas. 1 matsked Zeniths
margarin brynes i en stekpanna, lökarna iläggas och stekas, tills de

24. bli vackert bruna. En nypa salt strös öfver, kokande vatten eller
buljong påspädes, och lökarna få koka sakta under lock 1 timme.
Spadet bör då vara nästan inkokt. Anrättningen serveras mycket
varm.
LÖKSTUFNING.
12 stora lökar skalas, skäras i skifvor och stekas mjuka i 2
matskedar brynt Zeniths margarin samt uppläggas i ett fat och
hållas varma. I stekpannan brynes 1 matsked Zeniths margarin
och sammanfräses med en matsked hvetemjöl; tjock, söt grädde
påspädes, tills såsen blir lagom tjock, hvarefter den får koka upp. ½
tésked köttextrakt ilägges och sist löken. Stufningen omskakas,
saltas och lägges upp på varm karott.
STEKTA KÅLRÖTTER.
2 medelstora kålrötter skalas och skäras i 1 cm. tjocka skifvor.
Dessa förvällas i imkokare, tills de bli mjuka, hvarefter de tagas upp
och få svalna. Hvarje skifva delas sedan i fyra bitar; dessa doppas i
ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i Zeniths margarin. Serveras
till salt kött, fläskkorf o. s. v.
FYLLDA KÅLRÖTTER.
5 à 6 medelstora, jämna kålrötter tvättas väl, skalas och skäras
flata i toppändan. Nertill afskäras skifvor till lock, rötterna urgräfvas
försiktigt och kokas i saltadt vatten, tills de kännas mjuka, då de
ställas på en sikt att afrinna och svalna. Därpå fyllas de med vanlig
köttfärs, blandad med tredjedelen kokta risgryn, locken läggas på,
och rötterna ställas i en stor stekpanna, smord med Zeniths
margarin samt sättas i en varm ugn att stekas ljust bruna. Under
tiden ösas de ofta med buljong eller hett vatten och någon gång
med smält Zeniths margarin. Uppläggas sedan på varmt fat och

25. såsen hälles öfver dem. Det urgräfda moset kan lämpligen användas
i kålrotspudding.
KÅLROTSPUDDING.
2 medelstora kålrötter tvättas, skalas, skäras i skifvor och kokas
mjuka i imkokare samt läggas på en sikt att afrinna. Därpå malas de
och moset väges. Till hvarje ½ kg. mos tages 3 matskedar smält
Zeniths margarin, 1½ dl. skorpmjöl, 1½ dl. grädde eller god
mjölk, 3 äggulor, 1 matsked socker, 1 tésked salt och 3 vispade
ägghvitor. Litet rifven mandel förbättrar smaken. Smeten hälles i en
med Zeniths margarin smord form och gräddas i vattenbad i varm
ugn. Serveras till rimsaltadt kokt eller stekt kött.
STUFVADE SOCKERÄRTER.
2 liter späda sockerärtskidor snoppas och sköljas samt läggas i så
mycket kokande, saltadt vatten, att det når knappt upp till ärterna,
hvarefter de få sakta koka färdiga. Spadet bör vara nästan inkokt då.
1 matsked Zeniths margarin och 1 matsked hvetemjöl arbetas
samman med en knif, tills inga mjölklimpar synas. Denna afredning
blandas sedan försiktigt till ärterna, kastrullen omskakas och
stufningen får koka några minuter. Sist ilägges 1 matsked finhackad
persilja.
KOKTA VAXBÖNOR.
1 kg. gula eller gröna vaxbönor rensas och sköljas samt kokas
mjuka i imkokare. Uppläggas på varmt fat och ätas jämte rördt eller
smält Zeniths margarin.
S. k. sparrisärter anrättas på samma sätt. På dessa, som nätt och
jämnt böra vara fullvuxna, bortrensas endast det vid ena ändan
kvarsittande blomfodret. Man bör vid rensningen ej använda knif, ej
heller böra ärterna läggas i metallkärl (så vida det ej är emaljeradt),

26. ty den ur ärterna framsipprande saften blir svart som bläck, då den
kommer i beröring med metall.
KOKT BLOMKÅL.
4 små blomkålshufvud rensas, sköljas och kokas mjuka i saltadt
vatten. För att få blomkålen riktigt hvit, öfversiktar man den med ett
tunt lager hvetemjöl, hvarjämte kokvattnet blandas med ½
kaffekopp mjölk. Kålen tages upp så hel som möjligt, lägges med
blommorna uppåt på ett varmt fat och öfvergjutes med smält
Zeniths margarin eller med sås beredd på följande sätt: 50 gr.
Zeniths margarin och 1 knapp dl. hvetemjöl sammanfräses och
spädes med ⅓ liter kålspad eller buljong. Såsen får koka 10 min.,
hvarefter ilägges ytterligare 50 gr. Zeniths margarin och 2
téskedar citronsaft (samt möjligen en knifsudd socker). Såsen
omröres, tills margarinet är smält.
BLOMKÅLSLÅDA.
2 blomkålshufvud putsas och förvällas i saltadt vatten samt få
afrinna och kallna. Därpå sönderdelas de i små klyftor, hvilka läggas i
en form af eldfast porslin smord med Zeniths margarin. 1 matsked
Zeniths margarin och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas
med så mycket kokande mjölk (omkr. ⅓ liter), att man får en
tämligen tjock sås, som smaksättes med salt och socker. Då denna
svalnat, ivispas 3 äggulor, 2 matskedar rifven ost och 3 till skum
slagna ägghvitor. Såsen hälles öfver blomkålen, och anrättningen
gräddas gulbrun. Serveras med rördt Zeniths margarin.
STEKTA RÖDBETOR.
5 jämnstora rödbetor tvättas väl, stekas oskalade i varm ugn, tills
de bli mjuka, men tillses och vändas ofta, så att de ej bli brända.
Därefter befrias de från skalen, skäras i skifvor af ½ cm. tjocklek,

27. vändas i vispadt ägg och finstött skorpmjöl samt stekas bruna i
Zeniths margarin. Rödlök skäres i skifvor, brynes i Zeniths
margarin och lägges öfver rödbetorna på anrättningsfatet. Serveras
till nykokt potatis och kallas stundom för rödbetbiff.
KOKTA JORDÄRTSKOCKOR.
1½ liter jordärtskockor tvättas väl, skalas eller skrapas och sköljas
samt läggas i ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten).
Därpå kokas de i saltadt vatten, blandadt med ett par matskedar
mjölk. Då de äro färdiga, tagas de upp med silslef, få afrinna något
på en sikt, läggas upp högt på ett varmt fat och öfvergjutas med
smält Zeniths margarin. Serveras mycket varma med rördt
Zeniths margarin.
STEKTA JORDÄRTSKOCKOR.
Härtill väljas mycket små, runda jordärtskockor. De behandlas som
i föregående, och då de äro kokta, bredas de ut på ett fat att kallna.
Därefter doppas de i vispadt ägg och sedan i skorpmjöl samt stekas
bruna i Zeniths margarin.
GRATIN PÅ JORDÄRTSKOCKOR.
En låg, vid form af eldfast porslin smörjes med Zeniths
margarin. Däri nedlägges sedan ett hvarf kokta, kalla
jordärtskockor, skurna i tjocka skifvor. Af 75 gr. Zeniths margarin,
3 matskedar hvetemjöl och 3 dl. mjölk kokas nu en afredning, som
smaksättes med salt och socker. Då denna svalnat, iröras 3 äggulor
och 3 hvitor slagna till skum. Denna smet hälles öfver
jordärtskockorna, ett tjockt hvarf rifven ost strös på, och några bitar
Zeniths margarin instickas här och hvar i gratinen. Gräddas i
ganska varm ugn, tills den höjer sig och blir gulbrun. Serveras med
rördt Zeniths margarin.

28. KOKT BRYSSELKÅL.
50 st. brysselkålhufvud befrias från de yttre bladen och sköljas väl
i ett par vatten samt läggas i kokande, saltadt vatten jämte en
matsked Zeniths margarin. Så litet vatten som möjligt. Första
halftimmen bör kålen koka utan lock. (Detta gäller äfven andra
kålsorter). Den bör koka mycket sakta men ganska länge, tills den,
som man säger, »smälter i munnen»; upptages med hålslef och
lägges på varmt fat samt öfvergjutes med smält Zeniths margarin.
Vill man afreda kålen, så sker detta på samma sätt, som förut är
nämndt om stufvade sockerärter.
RÖDKÅL.
Ett medelstort, hårdt rödkålshufvud afputsas och stocken utskäres
med en spetsig, hvass knif, hvarefter kålen skäres i fina strimlor. 2
matskedar Zeniths margarin läggas i bottnen på en emaljerad
gryta; kålen ilägges jämte 1 tésked salt, 1 d:o socker och 1 matsked
rödbetättika. Kålen får nu koka i 3 timmar (först utan lock), men
måste ofta röras om och vändas. Just innan kålen serveras,
afsmakas den med salt, Zeniths margarin och litet röd vinbärssaft.
Serveras till kokt, rimmadt eller färskt kött men helst till
refbensspjäll, fläskrygg, gås o. d.
SMÅ POTATISPUDDINGAR.
10 stora, kokta potatisar skalas och mosas medan de äro varma
samt blandas med 100 gr. Zeniths margarin, 4 vispade ägg, 1 dl.
sur grädde vispad till skum, salt, socker, muskot och mandel efter
smak och sist 4 vispade ägghvitor. Släta bakelseformar smörjas med
Zeniths margarin och beströs med finsiktadt skorpmjöl, fyllas till
¾ med smeten, och puddingarna gräddas i varm ugn. Uppstjälpas i
krans på ett varmt fat, och midt på fatet läggas kokta spritärter,
hvilka öfvergjutas med smält Zeniths margarin.

29. SVAMPLÅDA.
⅓ liter förvälld, finhackad svamp, 1 dl. finskurna löktärningar
brynta i Zeniths margarin, 1 matsked hackad persilja, 1 matsked
rifvebröd, 3 vispade äggulor samt salt och hvitpeppar efter smak
sammanröras med 4 dl. god mjölk. Sist iblandas 3 till skum slagna
ägghvitor. Smeten hälles i en omelettlåda af eldfast porslin och
gräddas i varm ugn, samt serveras med smält Zeniths margarin
till.
SVAMPPUDDING.
En puddingform af 1½ liters rymd smörjes med Zeniths
margarin och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges sedan ett
hvarf förvälld, afrunnen svamp, antingen en sort eller flera blandade
och beströs med hvitpeppar, fint skuren gräslök och finhackad
persilja; däröfver lägges ett hvarf tunna, lätt stekta skifvor af fet,
rökt skinka och därpå ett hvarf kokta potatisskifvor, hvarpå läggas
några bitar Zeniths margarin. Sedan åter svamp o. s. v. tills
formen blir full. Öfversta hvarfvet bör vara potatis. 3 ägg och ½ liter
god mjölk sammanvispas och hälles öfver puddingen, hvarefter den
gräddas i vattenbad i bra varm ugn.
STEKT SMÖRSVAMP.
På stora, felfria smörsvampar afskäres foten, hvarefter de flås och
fröredningen tages bort. Svamparna förvällas hastigt i saltadt vatten
och få svalna, doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna
i rikligt med Zeniths margarin. Upplägges på varmt fat; i såsen
fräses hastigt 1 matsked fint skuren gräslök och 1 d:o hackad
persilja, ett skedblad grädde hälles i, såsen smaksättes med salt och
hvitpeppar, vispas upp och hälles öfver svampen. Serveras hett.
STEKT FÅRTICKA.

30. Stora fårtickor rensas och skäras i skifvor. Dessa förvällas i saltadt
vatten och läggas att afrinna. Därpå beströs de med hvitpeppar,
vändas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas i Zeniths margarin
och uppläggas i krans på ett varmt fat. I stekpannan vispas 1
matsked hvetemjöl och ⅓ liter söt grädde, såsen får koka upp,
blandas med ½ tésked köttextrakt och hälles öfver svampen.
Serveras med små brunstekta potatisar.
S. K. HVITSÅS TILL STUFNING AF
GRÖNSAKER.
Ehuru detta sätt att stufva grönsaker ej gillas af finsmakare,
användes det dock allmänt i vanlig hvardagsmatlagning.
Beredningen af såsen eller stufningen, som den vanligen kallas, är
ungefär enahanda till de olika inläggen. 2 à 2½ matskedar Zeniths
margarin och 4 à 5 matskedar mjöl sammanfräsas i en kastrull och
spädas litet i sänder med 6 à 8 dl. varm mjölk, beroende på hur
tjock man vill ha såsen. Denna vispas väl, tills den är slät och utan
klimpar, hvarefter den afsmakas med salt, hvitpeppar, socker och
muskotnöt. Vid tillagning af sparris och blomkål tages gärna i stället
för mjölk hälften grönsaksspad och hälften grädde. Vid stufning af
svamp spädes ej med mjölk utan med buljong och grädde. Ett par
vispade äggulor irörda till sist, förbättra smaken på såsen, men
mjölmängden minskas i så fall. Sedan gulorna ivispats, får
stufningen ej koka. Allra sist iröres ½ matsked kall Zeniths
margarin och därefter de kokta grönsaker, som äro afsedda för
stufningen. På detta sätt kan man tillaga: sparris, blomkål, kålrabbi,
skärbönor (företrädesvis saltade), palsternackor, röda och hvita
morötter, jordärtskockor, socker- och svartrötter, mangoldstjälkar
samt hvitkål. Förutom till grönsaker användes denna stufning äfven
till hummer, kräftstjärtar, kokt fisk samt maccaroni.

32. EFTERRÄTTER.
VARMA MJÖLPUDDINGAR.
½ liter gräddmjölk, 80 gr. hvetemjöl, 40 gr. Zeniths margarin
och 50 gr. socker sammanvispas kallt och kokas upp under flitig
vispning, så att inga klimpar bildas. Då denna smet kallnat, iröras 4
äggulor och sist 4 till skum slagna hvitor. Smeten hälles genast i en
form glaserad med brynt socker och gräddas i vattenbad i 1 à 1¼
timme. Uppstjälpes försiktigt och serveras varm med vaniljsås eller
vispad grädde. Ifall man har en hålform att grädda puddingen i, bör
stor omsorg ägnas åt glaseringen. Då puddingen är uppstjälpt, fylles
hålet i densamma med hårdvispadt gräddskum. Ofvanstående
pudding brukar kallas sufflépudding och är så att säga grundformen
för de flesta varma puddingar med mjöl, hvilka sedan få namn efter
olika smaksättning.
MANDELPUDDING.
Lika med föregående med tillägg af 1 dl. skållad finrifven
sötmandel och 4 stycken bittermandlar.
ITALIENSK PUDDING.
Som ofvan. Mandeln ersättes af 1 dl. rensade, förvällda korinter
och 10 stötta kardemummor. Korinterna rullas i torrt hvetemjöl,
innan de läggas i smeten, så sjunka de ej till bottnen, hvilket annars
lätt händer.
CITRONPUDDING.

33. I smeten blandas rifna skalet af ½ citron.
CHOKLADPUDDING.
50 gr. rifven sockrad choklad iblandas eller ock 25 gr. kakaopulver
och 25 gr. vaniljsocker.
ANANASPUDDING.
200 gr. ananas, skuren i små tärningar, tillsättes jämte ett ägg
extra.
VANILJPUDDING.
¼ vaniljstång kokas med smeten och upptages, då denna skall
hällas i formen. (Vaniljbiten sköljes, aftorkas och kan användas ännu
en gång.) Alla dessa puddingar serveras varma med vispad grädde
eller vaniljsås.
MÄRGPUDDING.
½ liter stötta skorpor och ¾ liter oskummad mjölk blandas, och
brödet får svälla en stund. Under tiden finhackas 150 gr. oxmärg;
150 gr. sultanrussin sköljas i ljumt vatten och torkas i en handduk,
likaså 150 gr. korinter. Brödet arbetas med en träslef, tills det blir
mjukt och smidigt; märg, russin och korinter iblandas tillika med
rifna skalet af en citron och 5 äggulor. Sist iröras 5 till skum slagna
ägghvitor. Smeten hälles i en med brynt socker glaserad form och
gräddas i vattenbad i ganska varm ugn. Tål 1 à 1¼ timme.
Uppstjälpes, då den svalnat helt lite och serveras med skumsås eller
vispad grädde. Ifall man vill servera puddingen i formen, behöfver
denna ej glaseras, endast smörjas med Zeniths margarin och
beströs med skorpmjöl. I smeten blandas då 3 matskedar socker.

34. VARM ÄPPLEPUDDING.
10 stora äpplen skalas, urkärnas med äppelpipa och skäras i tunna
skifvor, hvilka läggas i en djup karott, hvarfvis med strösocker och få
ligga så i 3 timmar. Under tiden röres 150 gr. Zeniths margarin,
tills det blir mjukt och pösigt, 150 gr. socker iblandas jämte 50 gr.
skalad, rifven sötmandel, 2 dl. finsiktadt skorpmjöl, rifna skalet af ½
citron och 5 vispade ägg. En puddingform smörjes med Zeniths
margarin och däri nedlägges hvarfvis smet och äppelskifvor;
underst och öfverst bör vara smet. Puddingen gräddas i vattenbad i
varm ugn och serveras varm med vaniljsås.
ÄPPLEKAKA. I.
½ liter sött äppelmos blandas med ⅓ liter stötta skorpor, 100 gr.
smält Zeniths margarin, 4 äggulor och 4 vispade ägghvitor.
Smeten hälles i en låg, vid form, smord med Zeniths margarin och
beströdd med skorpor samt gräddas i varm ugn. Serveras ljum med
vispad grädde.
ÄPPLEKAKA. II.
⅓ liter sockradt äppelmos, 5 äggulor, ⅓ liter söt grädde, 1½ dl.
smält Zeniths margarin, 100 gr. skorpmjöl och rifna skalet af en
citron blandas väl. Sist iröras de till hårdt skum slagna hvitorna. En
form smörjes med Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl;
smeten hälles i och kakan gräddas i 45 min. i varm ugn. Serveras
ljum med vaniljsås eller vispad grädde.
MANNAGRYNSPUDDING.
1 liter mjölk kokas upp; häri vispas knappt 1 dl. mannagryn, och
detta får koka 20 min., hvarefter gröten hälles upp att svalna. Därpå
iröres rifna skalet af ½ citron, ½ dl. socker, ½ tésked salt, 2 dl söt

35. grädde och 4 vispade ägg. Smeten hälles i en smord puddingform,
gräddas i vattenbad i varm ugn och tål 40 à 45 min. Ätes med
saftsås eller sylt. Grädden kan uteslutas, och då tagas endast 2 ägg
till puddingen. I stället för citron kan den smaksättas med mandel
eller vanilj.
PUDDING AF BRÖD OCH FIKON.
200 gr. fikon tvättas väl i ljumt vatten och läggas sedan att svälla i
en skål ljumt vatten, som ställes på varm plats i några timmar.
Därefter skäras fikonen i tunna skifvor. En puddingform smörjes med
Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges ett
hvarf tunna hvetebrödsskifvor, doppade i grädde; därpå ett hvarf
fikon, hvarpå strös skalad, rifven mandel och däröfver ett hvarf
jordgubbs- eller annat sylt; så åter bröd o. s. v. tills formen blir full.
Öfverst bör vara bröd. Därpå sammanvispas 4 ägg, 1 matsked
socker och ⅓ liter grädde och denna smet hälles öfver puddingen,
innan den sättes i ugnen. Gräddas i vattenbad i ¾ à 1 timme och
serveras något afsvalnad med vispad grädde.
MAKARONPUDDING.
Härtill kan man använda öfverblifna, stufvade makaroner, om man
blott ej kryddat dem med muskot. ⅔ liter dylik kall stufning blandas
med 4 äggulor, 4 matskedar socker och 4 vispade ägghvitor samt
smaksättes med vanilj eller citron, hälles i smord, brödbeströdd form
och gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras varm med saftsås el.
sylt.
POTATISTÅRTA.
150 gr. rifven kokt potatis, 150 gr. hvetemjöl och 150 gr. Zeniths
margarin arbetas samman till en smidig deg. Denna kaflas ut till 3
mm. tjocklek, hvarefter bottnar utskäras efter mått af en stor flat

36. tallrik. Dessa bottnar gräddas i bra varm ugn. Sedan de kallnat
hopläggas de med sylt eller marmelad emellan. Hela tårtan
öfvertäckes med gräddskum.
MANDELKAKA.
100 gr. Zeniths margarin röres och blandas med 150 gr. socker
och 150 gr. kokt, rifven potatis. I en särskild skål röras 3 äggulor
samman med 150 gr. socker i 20 minuter och blandas sedan i
smeten jämte 150 gr. skalad och rifven sötmandel (däribland 5
bittra). Sist ivispas 3 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en
form smord med Zeniths margarin och beströdd med skorpmjöl,
och kakan gräddas i måttligt varm ugn. 10 minuter efter det kakan
tagits ur ugnen, stjälpes den upp, garneras med syltade bär och
gräddskum samt serveras med gräddskum i särskild skål.
JÄSTPULVERKAKA.
2 ägg och 3 dl. florsocker röras tillsammans i 20 min. En rågad
matsked Zeniths margarin röres, tills det hvitnar och blandas till
äggsmeten jämte 1½ dl. mjölk. Sist iröres 4½ dl. hvetemjöl siktadt
samman med 4 téskedar bakpulver. En låg, vid form smörjes med
Zeniths margarin och beströs med skorpmjöl, smeten hälles i och
kakan gräddas i bra varm ugn. Då den kallnat, öfverdrages den med
gräddskum och garneras med inkokta päron eller annan frukt.
BILLIG TÅRTA.
4 äggulor och 300 gr. strösocker röras tillsammans i 30 min. 3½
dl. smält Zeniths margarin röres, tills det hvitnar samt blandas till
äggulorna på samma gång som 200 gr. hvetemjöl och 100 gr. skalad,
rifven sötmandel (2 bittra) röres i smeten. Sist iblandas 4 till skum
slagna ägghvitor. Smeten hälles i en smord, brödbeströdd form och
gräddas i ganska varm ugn. Då tårtan svalnat något, stjälpes den ur,

37. och klyfves, då den kallnat, i 2 eller 3 bottnar, hvilka hopläggas med
sylt, marmelad eller vaniljkräm emellan, hvarefter tårtan öfverdrages
med gräddskum.
KRANSTÅRTA.
2 ägg och 160 gr. florsocker röras tillsammans i 30 min. Därefter
iröres 50 gr. skalad, rifven mandel (4 bittra), 50 gr. smält Zeniths
margarin, 1½ dl. tjock grädde och sist 175 gr. torrt hvetemjöl
siktadt samman med 2 téskedar bakpulver. En refflad hålform
smörjes väl med Zeniths margarin och beströs med fint skorpmjöl;
smeten ihälles och gräddas i måttligt varm ugn 30 à 40 min.
Serveras nygräddad med fruktkompott och vaniljsås. Kan äfven ätas
till kaffe eller té.
PÖSMUNKAR.
⅓ liter vatten och 110 gr. Zeniths margarin kokas upp; 220 gr.
hvetemjöl arbetas uti, medan kastrullen står öfver elden. Degen
måste vara mycket smidig och fullständigt släppa kastrullen. Då den
kallnat, iröras 5 ägg, ett i sänder, och sist 3 hvitor. Flottyr upphettas i
en järngryta och då en lätt, blå rök uppstiger från densamma,
nedläggas med en matsked små klimpar af smeten; dock endast få
åt gången, ty de svälla upp och blifva ganska stora. Då de äro bruna
på undre sidan, vändas de, och då de synas färdigkokta, uppläggas
munkarna på en sikt beklädd med sugpapper och hållas varma. En
servet lägges sedan under dem på anrättningsfatet, de öfversiktas
med socker och serveras med sylt.
STEKT HVETEBRÖD MED MARMELAD.
Tunna hvetebrödskifvor bestrykas med någon god marmelad
(plommon, äpplen eller dylikt) samt hopläggas 2 och 2. Därpå
doppas skifvorna i äggsmet, (till hvarje ägg 1 dl. mjölk) och vändas

38. däri ett par gånger, tills de bli mjuka. Zeniths margarin brynes i en
stekpanna, och skifvorna stekas gulbruna däri. Serveras med
strösocker och vaniljsås.
ÄPPLEMUNKAR.
5 stora, välformade äpplen skalas och befrias från kärnhusen samt
skäras i 5 mm. tjocka skifvor. I en skål sammanvispas 140 gram torrt
hvetemjöl, 2 äggulor, 1⅓ liter tjock, söt grädde, 30 gr. skiradt
Zeniths margarin och 20 gr. socker. Denna smet får svälla i 2
timmar, hvarefter iröras 2 till skum slagna ägghvitor. ½ kg. flottyr
upphettas i en järngryta; äppleskifvorna doppas i smeten, som bör
fullständigt täcka dem, och nedläggas sedan i flottyren att koka, tills
de bli gulbruna på undre sidan, då de vändas. Därefter läggas de
upp på sugpapper att afrinna och flyttas sedan på ett varmt fat.
Öfversockras på båda sidor och serveras till kaffe eller té eller ock
som efterrätt.
STRUTAR.
3 ägg vägas och sammanvispas med lika vikt socker, halfva vikten
hvetemjöl, 1 matsked skiradt, klart Zeniths margarin och rifna
skalet af ½ citron. En väl rengjord bakplåt smörjes med hvitt vax.
Med en matsked läggas små klickar af smeten på plåten och bredas
ut mycket tunt, så att de bli vida som ett större téfat, hvarefter de
gräddas gulbruna i ganska varm ugn. De tagas af plåten så varma
som möjligt och viras i strutform omkring en stor morot eller en för
ändamålet svarfvad träpinne. Fyllas med gräddskum och hallonsylt,
då de kallnat och serveras som efterrätt. Man kan tillaga ganska stor
sats strutar på en gång, ty de hålla sig goda rätt länge, om de
förvaras på varm, torr plats i tätt slutna bleckburkar.
KRABBELURE.

39. 1½ kaffekopp hvetemjöl, 1 kaffekopp strösocker, 1 vispadt ägg, 1
matsked smält Zeniths margarin och ½ kaffekopp grädde
sammanröras jämte rifna skalet af ¼ citron. Sist iblandas 1 tésked
bakpulver siktadt samman med ½ kaffekopp hvetemjöl. Af smeten
formas med två dessertskedar små bullar, hvilka kokas i het flottyr,
läggas på sugpapper att afrinna, öfversiktas med socker och
serveras varma till kaffe eller té eller ock som efterrätt med sylt till.
ÄPPLESOUFFLÉ.
1 kg. syrliga äpplen stekas och passeras genom durchslag, medan
de äro varma. 6 äggulor och 175 gr. socker röras tillsammans ½
timme och blandas därefter med äpplemoset. 6 ägghvitor slås till
hårdt skum och blandas varsamt till det öfriga. En porslinsform
smörjes med Zeniths margarin, smeten hälles i, öfversiktas med
florsocker och gräddas i ganska varm ugn 25 à 30 min. Serveras så
fort den är gräddad, med vispad grädde till.
KATRINPLOMMONSOUFFLÉ.
200 gr. katrinplommon sköljas i ljumt vatten, kokas mjuka i
imkokare, urkärnas och hackas mycket fint samt blandas med 120
gr. strösocker och 50 gr. skållad, rifven sötmandel. 4 ägghvitor vispas
till hårdt skum och blandas med plommonmoset, hvarefter smeten
hälles i en porslinsform, smord med Zeniths margarin,
öfversockras och gräddas i mycket varm ugn 10 à 12 min. Serveras
med vispad grädde.
RABARBERSOUFFLÉ.
250 gr. rabarber skalas och skäras i mycket små tärningar. Dessa
läggas i en emaljerad gryta jämte 75 gr. strösocker och få under
ständig omrörning koka till ett tämligen tjockt mos, hvilket sedan
ställes att svalna. 3 äggulor röras tillsamman med 75 gr. florsocker i

40. 20 min., rabarbermoset ilägges och sist 3 till skum vispade ägghvitor,
på samma gång som 1 matsked potatismjöl siktas uti. Smeten hälles
i en med Zeniths margarin smord porslinsform och soufflén
gräddas i god ugnsvärme omkring ½ timme. Serveras alldeles
nygräddad med vaniljsås.
RULLBAKELSER.
2 hela ägg och 2 gulor röras samman med 100 gr. florsocker i 20
min. Därpå iröres rifna skalet af ½ citron och 70 gr. siktadt
hvetemjöl. 2 ägghvitor vispas till skum och nedröras sist. På en plåt
med låga kanter utbredes ett stort hvitt pappersark, smordt med
Zeniths margarin och öfversiktadt med litet hvetemjöl. En kant
vikes upp rundt omkring arket. Smeten bredes ut därpå omkring ½
cm. tjockt och insättes i varm ugn att gräddas gulbrun. Under tiden
utbredes på bordet ett annat hvitt pappersark, hvilket öfversiktas
med strösocker. Härpå omstjälpes den gräddade kakan, öfverstrykes
hastigt med uppvärmdt gelé eller tunt sylt samt hoprullas, medan
den ännu är varm. Då rullen kallnat, skäres den snedt öfver i 1 cm.
tjocka skifvor.
SMÅ KRUSBÄRSTÅRTOR.
Mördeg beredes af 250 gr. hvetemjöl, 150 gr. Zeniths margarin,
75 gr. socker och 3 äggulor. Är mjölet af sämre beskaffenhet, går
nog åt 300 gr. Degen arbetas, tills den blir sammanhängande och
smidig samt kaflas ut så tunt som möjligt. Med en tékopp urtagas
sedan runda kakor, hvilka gräddas i måttligt varm ugn. På halfva
antalet af dessa kakor bredes ett tjockt hvarf sockradt, tämligen
stadigt krusbärsmos af omogna bär; de öfriga kakorna läggas på
som lock och garneras med vispad grädde, smaksatt med socker och
några droppar orangeblomvatten. Kakorna hopläggas ej, förrän strax
innan de skola serveras.

41. VATTENBAKELSER.
Samma smet som till pösmunkar, men minskad med en à två
ägghvitor, ifall smeten är mycket lös. En plåt smörjes väl, och med
en matsked läggas därpå små klickar af smeten. Bakelserna gräddas
i ganska varm ugn, och luckan får ej öppnas förrän plåten stått inne
i 10 min. Är man rädd för stark undervärme, så användas dubbla
plåtar. Då bakelserna skola serveras, afskär man på dem små lock
och fyller dem med vispad grädde. Locken läggas på och socker
strös öfver. Vill man göra dem riktigt fina, öfverstrykas de med
chokladglasyr beredd på följande sätt: i ½ dl. vatten löses 100 gr.
socker; i ½ dl. vatten smältes 100 gr. choklad. Dessa satser blandas
i en liten kastrull och uppvärmas, hvarefter blandningen strykes
öfver bakelserna och får torka.
BAKPULVER.
Dylikt pulver kan hvarje husmor lätt bereda själf för mycket billigt
pris. 100 gr. rismjöl, 100 gr. sodabikarbonat och 100 gr. cremortartari
siktas tillsammans och förvaras på torr plats i en glasburk med
glaspropp. Pulvret håller sig hur länge som helst och är fullt lika bra,
som det man köper så dyrt i små bleckburkar.

42. SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.
LINGONSYLT MED VANILJ.
Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter
bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika
med en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter
bär.) Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i
värmda krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.
SVART VINBÄRSSYLT.
1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl.
Då sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få
koka i 20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar,
som förut blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett
vaxadt papper doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter
burkarna öfverbindas med pergamentpapper.
KRUSBÄRSSYLT.
Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och
aftorkas väl samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten
socker ilägges. Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet
upphälles i burkar. Användes som fyllning i tårtor eller som
mellanlägg i syltpannkaka.
ÄPPELGELÉ.

43. Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en
syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro
fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en
grof handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles
ånyo i syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under
flitig skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft
hällas på en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att
upphällas i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.
RÖD VINBÄRSSAFT.
8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten,
och få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå
till nästa dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft
tages ½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter
och skummas väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra
flaskor, som genast korkas och hartsas.
SAFT AF SVARTA VINBÄR.
3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt
kokas, tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att
afrinna. Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter
saft. Kokas och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra
flaskor, som strax korkas och hartsas.
HALLONSAFT.
6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter
kokande vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då
saften afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så
förfares äfven tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en
silduk för att själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till

44. hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så
länge skum visar sig. Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.
KRUSBÄRSSAFT.
10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka
jämte ½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas
kring kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes
öfver. Krukan ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas
i kokning och sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet
kallnat, upptages krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges
samt slås i en syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften
får nu koka i 30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras
och förvaras som annan saft. Bären kunna sedan användas till kräm,
soppa och tarfligt sylt.
FLÄDERBÄRSSAFT.
Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes
öfver svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas
därefter i en silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼
timme med 125 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under
kokningen. Saften hälles varm på flaskorna, som strax korkas och
hartsas.
ÄPPELSAFT.
5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver
elden med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan
upphälles i en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med
250 gr. socker till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas
väl, hvarefter den upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles
sedan på torra flaskor, som korkas och hartsas.

45. ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.
Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt
stoppas i rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med
ståltråd, och buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan
buteljerna lägges mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som
bringas i kokning. Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast
till hälften fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.
FÖRVARING AF RABARBER.
Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små
tärningar. Dessa stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten
samt korkas och hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet,
hvari de förvarats, tagas med.
INKOKNING AF BLÅBÄR.
Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till
en tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter.
Ösas varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas.
Inkokta på detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas
till soppa och kräm.
MOROTS-MARMELAD.
Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna
strimlor. Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med
litet vatten och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl,
hvarefter morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i
långa, mycket fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under
tiden. Marmeladen hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den
kallnat. Bredes på rostade hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan
godt ersätta apelsinmarmelad.

46. SMÅ ÄTTIKSGURKOR.
Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och
sköljas sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka
och öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes
och ställes i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med
kryddnejlikor, hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar;
silas och får svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna.
Krukan täckes med ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit
fullkomligt kall.
SALTGURKOR.
60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar,
hvarefter de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå
omlindas hvarje gurka med vindrufsblad, om sådana kunna
anskaffas, i annat fall med svarta vinbärsblad. I en träspann eller
stor stenkruka nedläggas sedan gurkorna hvarfvis med dillkronor,
körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och 50 gr. spansk peppar. Sedan
blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt (1 liter vatten, 1 dl. ättika
och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna, hvarefter tyngd pålägges. Så
mycket lake bör blandas, att den står minst 5 centimeter öfver
gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken väl hvarje
dag.
KRIKONSALLAD.
2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl.
ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel
samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till
andra dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären.
Så förfares äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången
iläggas krikonen och få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles
tillbaka i krukan, som genast öfverbindes.

47. STEKSALLAD AF RABARBER.
Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och
inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och
2 skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett
hastigt uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.
TORKADE SPRITÄRTER.
I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad
matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå kvar,
tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres flitigt,
så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på
porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i
tunna tygpåsar.
TORKADE ÄRTSKIDOR.
Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas
i en kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en
ärtas storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen
och upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.
FALSK KAPRIS.
I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är
jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas
förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken
och korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och
läggas sedan i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och
förvaras i källare. Äro färdiga efter ett par månader att användas
som tillsats i åtskilliga kött- och fisksåser, sallad m. m.

48. FÖRVARING AF ÄGG.
1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt
vatten och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl.
Häri nedläggas nu fullkomligt färska ägg, så många, som rymmas i
vätskan, som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf
höns, kan man för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är
man fullt säker på deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara
öfver 2 dagar gamla. Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra
hela tiden förvaras i källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt
friska från mars månad ena året till början af juni det därpå följande.
Skola äggen löskokas, bör man först med en fin nål sticka några små
hål i skalet, eljest vilja de lätt spricka sönder.
FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.
Ifall man på en gång köper in ett större parti Zeniths margarin,
som är packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga
detsamma och packa det mycket hårdt i mindre porslins- eller
stenkrukor. Öfverst i hvarje kruka lägges en ren linnelapp, doppad
först i kokande och sedan i kallt vatten samt väl urvriden. På denna
lägges ett lager fint salt; lappen vikes in kring kanten, och krukorna
öfverbindas med s. k. smörpapper och ställas i källare. I mångas
tycke blir margarinet bättre efter 2 à 3 veckors förvaring på detta
sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12 veckor.
TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.
Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt.
Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med
trådar. Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1
liter) och häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt
att afrinna och upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra.
Därefter stötas de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som

49. korkas och förses med etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin
gröna färg och ge god smak åt såväl sås som soppa.

51. Welcome to our website – the ideal destination for book lovers and
knowledge seekers. With a mission to inspire endlessly, we offer a
vast collection of books, ranging from classic literary works to
specialized publications, self-development books, and children's
literature. Each book is a new journey of discovery, expanding
knowledge and enriching the soul of the reade
Our website is not just a platform for buying books, but a bridge
connecting readers to the timeless values of culture and wisdom. With
an elegant, user-friendly interface and an intelligent search system,
we are committed to providing a quick and convenient shopping
experience. Additionally, our special promotions and home delivery
services ensure that you save time and fully enjoy the joy of reading.
Let us accompany you on the journey of exploring knowledge and
personal growth!
ebookultra.com